Domböcker kan ge information om allt mellan himmel och jord. I dem kan man inte bara läsa om hur rättskipningen gick till utan också om vardagsliv, kriser och konflikter, seder och ideal, arbetsliv, ägandeförhållanden, det sociala livet och mycket annat.
Foto: Landsarkivet i Uppsala
Domböckerna innehåller domstolarnas protokoll och domar. Här kan man läsa redogörelser för de ärenden som domstolen har tagit upp. Man får veta vad saken gäller, exempelvis stöld av en get eller en tvist om var gränsen mellan två åkrar går. Man får också veta vilka som är inblandade: den anklagade, anklagaren, tvistande parter och eventuella vittnen. Och så får man veta vad domstolen beslutade, alltså hur domen löd.
Ibland, särskilt i äldre tid, är redogörelsen knapphändig. Såhär står det till exempel i en dombok från Snevringe härad i Västmanland, i ett ärende daterat den 1 februari år 1600:
Peder i Utramsboda i Ramnäs socken
skyllersin grannhustru som var Hendrik Hammarsmeds hustru att hon skulle hava
förgjorthans
fähusvilket han intet bevisa kunde och ville kalla sin ord tillbaka igen, men
efterhan hade henne så skamligen
beryktatblev han
sakertill sex
mkoch hustrun
sades fri.
Mot slutet av 1600-talet blev protokollen mer utförliga och man börjar innehålla allt mer detaljer, både om de inblandade personerna och om själva ärendet. Utförligheten ökar sedan ytterligare under 1700- och 1800-talet. På 1800-talet kan det också finnas en rad bilagor inbundna i domboken, t ex skriftliga vittnesmål, intyg och läkarutlåtanden.
Innehållet i domböckerna kan vara svårt att tränga in i, särskilt för äldre tid. Skrivsättet och språket skiljer sig från vårt och i regel saknas det register. Därför kan det vara idé att börja med att läsa domböcker som finns utgivna i tryck.
