Dagböcker från 1930- och 1940-talet, ur Birgit Anderssons efterlämnade handlingar volym B1:1 (Landsarkivet i Uppsala)
Dagböcker finns i många olika former och stilar. Gränserna mot andra sorters anteckningsböcker är inte alltid så tydliga. Särskilt i äldre tid blandades ofta släktkrönikor, resejournaler, inventarieböcker och almanacksnotiser med mer renodlade dagboksanteckningar. Det var inte ovanligt att man hade en anteckningsbok för flera olika slags notiser.
Vad är en dagbok?
Ofta menar man med en dagbok en text som består av daterade, kronologiskt förda anteckningar, skrivna i jagform. Anteckningarna handlar om saker som skribenten själv varit med om eller fått kunskap om och hennes eller hans tankar och känslor har en viktig roll för texten.
Stilen kan dock skifta väldigt: det kan röra sig om alltifrån ordkarga, korthuggna notiser till utförliga, detaljerade, känslomättade skildringar. Dagboken kan vara en loggbok med minnesstöd eller en vän som man anförtror sina innersta känslor och funderingar.
Vissa dagböcker har i huvudsak förts i tjänsten medan andra är övervägande privata. Dagböcker kan vara inriktade främst på det yttre, praktiska livet, där man skriver om väder, sysslor, händelser och liknande. De kan också domineras av inre reflexion och funderingar kring vem man är.
Dagböcker och källkritik
Man tänker sig ofta att dagboksanteckningar är oredigerade textsnuttar, tillkomna i nära anslutning till det man skriver om. Faktum är att många dagböcker är omarbetade i efterhand, som exempelvis Karl Karlssons dagbok som vi presenterar här. Andra gånger kan anteckningarna vara sammanfattningar gjorda till exempel en gång i månaden.
Det bästa är i sådana fall att ha tillgång till både de samtida och de omarbetade anteckningarna, så att man vet vad som har tillkommit när. Detta är inte alltid möjligt och då räcker det långt att vara medveten om att dagboken ifråga är redigerad i efterhand.
Så här ser Karl Karlssons originaldagbok från 1918 ut. Ur Carl Norhedens personarkiv (Landsarkivet i Östersund)
I dagboken presenterar dess författare ett urval händelser och intryck som hon eller han ansett viktiga eller passande att bevara för framtiden. Olika dagböcker har olika syften och skilda skribenter har skilda intressen och personligheter. Dessutom har det funnits olika dagboksstilar under olika perioder.
För att rätt kunna tolka dagbokstexter bör man därför sätta sig in i vilken sorts dagbok det är fråga om och vilka ”regler” som gällde för den genren. Det kan till exempel ha funnits mer eller mindre formelartade ordvändningar som användes i vissa bestämda situationer.
Var finns dagböckerna?
Dagböckerna hittar man ofta i privatarkiven på landsarkiven och på Riksarkivet i Stockholm. Många dagböcker finns också i universitetsbibliotekens handskriftsavdelningar och på
Nordiska museet. Du kan söka via
Nationella Arkivdatabasen (NAD).
