Datamängd: Register över haverier
Tid: 1914–2007
Ladda ner: Csv, Excel
Info: Postbeskrivning
Licens: CC0

Flygvapenhaverier 1914-2007 Den 1 december 1911 fick det svenska försvaret sitt första flygplan genom en donation av bryggeridirektören Otto Emil Neumüller. Den donerade flygmaskinen fick namnet Aeroplanet nr 1 och gjorde sin första officiella luftfärd i februari 1912. Den militära flygskolan förlades först vid Vaxholm men 1913 flyttades verksamheten till Malmens flygplats utanför Linköping. Efter att under de inledande åren endast använt flyget till spaning, påbörjades sedermera användning av bomb- och jaktflygplan. Redan från starten fanns haverierna med som en faktor i verksamheten, 1914 kolliderade ett plan med en byggnad och två år innan hade de första registrerade haverierna ägt rum. Vintern 1915 ägde de första dödsfallen i samband med haverier rum.

Svensktillverkade plan i olyckor på afrikansk mark

Flygvapenhaverier 1914-2007 Flygvapnet som egen vapengren inrättades först 1926, i enlighet med försvarsbeslutet 1925. Verksamheten var i sin linda aningen spretig och tilldrog sig därför en inte så mängd ringa kritik. Dessutom förekom olyckor, bara under 1926 finns nitton stycken haverier registrerade, flera av dem med dödlig utgång. Med försvarsbeslut 1936 inleddes en mer genomtänkt satsning på Flygvapnet och i samma veva startade Saab sin flygindustri i Linköping och Trollhättan. När andra världskriget inleddes bestod flygflottan av ca 180 plan – 1945 var den över tusen plan stor. Expansionen fortsatte efter krigets slut. Från att det första helt svenskkonstruerade planet (Saab 17) togs i bruk 1940 följde inhemska modeller som Tunnan, Lansen och Draken. Viss verksamhet fanns också utomlands. Flottiljen F 22, organiserades 1961–1964 inom ramen för FN:s engagemang i den s. k. Kongokrisen. Flygverksamheten i Kongo innebar en svårare flygmiljö eftersom bl. a. tillförlitlig meterologi saknades. Tittar vi i data ser vi också att en rad haverier skedde på kongolesisk mark, t.ex. när ett J 29B (Tunnan) totalförstördes i ett landningshaveri vid Kaminabasen den 16 mars 1962. Under 1960-talet påbörjades en reducering av flygdivisionerna, som ju dittills bara växt i antal. Utvecklingen fortsatte under 70-talet. 1990-talets nya säkerhetspolitiska läge genom slutet på kalla kriget innebar stora omstruktureringar inom Försvarsmakten, vilket innebar att ännu ett antal flygflottiljer lades ner.

OFYL-rapporter visar mer

Flygvapenhaverier 1914-2007 Detta register är sammanställt och skänkt till Riksarkivet av en extern forskare och det finns inga garantier för att det innehåller exakt samtliga haverier det svenska flygvapnet drabbats av. Uppgifter om allvarligare incidenter bör dock vara kompletta. Informationen i registret är väldigt omfångsrik och innehåller t.ex. haveridatum, plats, flygplanstyp, motortyp, om fallskärm använts, hur många som omkommit (om alltså) och mer därtill. Uppgifter om namn och ålder på besättningen har avlägsnats innan publicering. Den som vill veta mer om ett enskilt haveri kan titta efter OFYL, "Orientering för flygsäkerhetstjänsten", om hänvisning till sådan finns. Rapporterna finns att läsa på Riksarkivet, sektion Krigsarkivet, i den mån de finns bevarade.