Datamängd: Register över haverier
Tid: 1914–2007
Ladda ner: Csv, Excel
Info: Postbeskrivning
Licens: CC0
Publicerad: 2020-06-12
Uppdaterad: –
Den 1 december 1911 fick det svenska försvaret sitt första flygplan genom en donation av bryggeridirektören Otto Emil Neumüller. Den donerade flygmaskinen fick namnet Aeroplanet nr 1 och gjorde sin första officiella luftfärd i februari 1912. Den militära flygskolan förlades först vid Vaxholm men 1913 flyttades verksamheten till Malmens flygplats utanför Linköping. Efter att under de inledande åren endast använt flyget till spaning, påbörjades sedermera användning av bomb- och jaktflygplan. Redan från starten fanns haverierna med som en faktor i verksamheten, 1914 kolliderade ett plan med en byggnad och två år innan hade de första registrerade haverierna ägt rum. Vintern 1915 ägde de första dödsfallen i samband med haverier rum.
Svensktillverkade plan i olyckor på afrikansk mark
Flygvapnet som egen vapengren inrättades först 1926, i enlighet med försvarsbeslutet 1925. Verksamheten var i sin linda aningen spretig och tilldrog sig därför en inte så mängd ringa kritik. Dessutom förekom olyckor, bara under 1926 finns nitton stycken haverier registrerade, flera av dem med dödlig utgång. Med försvarsbeslut 1936 inleddes en mer genomtänkt satsning på Flygvapnet och i samma veva startade Saab sin flygindustri i Linköping och Trollhättan. När andra världskriget inleddes bestod flygflottan av ca 180 plan – 1945 var den över tusen plan stor. Expansionen fortsatte efter krigets slut. Från att det första helt svenskkonstruerade planet (Saab 17) togs i bruk 1940 följde inhemska modeller som Tunnan, Lansen och Draken. Viss verksamhet fanns också utomlands. Flottiljen F 22, organiserades 1961–1964 inom ramen för FN:s engagemang i den s. k. Kongokrisen. Flygverksamheten i Kongo innebar en svårare flygmiljö eftersom bl. a. tillförlitlig meterologi saknades. Tittar vi i data ser vi också att en rad haverier skedde på kongolesisk mark, t.ex. när ett J 29B (Tunnan) totalförstördes i ett landningshaveri vid Kaminabasen den 16 mars 1962. Under 1960-talet påbörjades en reducering av flygdivisionerna, som ju dittills bara växt i antal. Utvecklingen fortsatte under 70-talet. 1990-talets nya säkerhetspolitiska läge genom slutet på kalla kriget innebar stora omstruktureringar inom Försvarsmakten, vilket innebar att ännu ett antal flygflottiljer lades ner.
OFYL-rapporter visar mer
Uppgifterna till registret har forskats fram av Bertil Andersson och förts in i registret av Christer Magnusson (före detta flygingenjörer i Flygvapnet). Det kan inte uteslutas att det finns något eller några haverier som inte är med. Listan är bland annat baserad på Försvarsmaktens materielverks haveriliggare. Samtliga haverirapporter från 1946 (och ett antal före 1946) har skannats av Bertil Andersson, Christer Magnusson och Göran Jacobsson med flera.
Kopior kan fås efter kontakt med Christer Magnusson,
ce@magnic.se. Originalen finns på Riksarkivet.
