Datamängd: Register över energisparkampanjer
Tid: 1974–1975
Ladda ner: Csv, Excel
Info: Postbeskrivning
Licens: PDM
Publicerad: 2021-11-30
Uppdaterad: –
En planerad åtstramning av oljeproduktionen hos producentländerna 1973 ledde till brist och skenande oljepriser och som exempel på den direkta påverkan den begränsade tillgången hade på det svenska samhället infördes alltså en kortare ransonering av bensin. Ransoneringen avskaffades redan tre veckor senare men den och en likaledes kort ransonering av elektricitet visade att liknande åtgärder eventuellt var att vänta, och frågan var alltså hur befolkningen skulle reagera på detta.
SVT och julgranar släcks
I samband med krisen iscensattes stora informationskampanjer i landet, kampanjer som förutom att de förmedlade det allvarliga i läget också informerade om olika sätt som privatpersoner, företag och organisationer kunde bidra på för att minska energianvändningen och därmed möta bristen. Regeringen bestämde att landets myndigheter skulle dra ner på sin elkonsumtion och kommuner deltog även dom, värmen drogs t.ex. ner i lokaler och idrottshallar (vem har inte stått och huttrat i iskalla simhallar?). I januari 1974 infördes begränsad ransonering av elektricitet och julgranar i offentlig miljö och viss gatubelysning släcktes ner. Siffror från Göteborg pekar faktiskt på att trafikolyckorna ökade som en följd av detta, trots att biltrafiken minskade. Även Sveriges television bidrog till energibesparingen genom att avsluta vardagssändningarna redan innan klockan 22 på kvällen, för att svensken skulle stänga av dumburken.
Målet med informationskampanjerna, som riktade
sig till hela samhället, från skolbarn till statliga myndigheter, var givetvis att möta det akuta hotet samt mer långsiktigt att reducera beroendet av fossila bränslen men också höja det allmänna medvetandet om energikonsumtion, dess påverkan och hur den kunde begränsas. Den här typen av energisparkampanjer fortsatte att genomföras efter de mest akuta åren. De fördes egentligen hela 1970-talet och även därefter. Troligen har de också påverkat det allmänna medvetandet i dessa frågor.
Lyckade kampanjer?
I någon mån var kampanjerna framgångsrika, för redan 1974 minskade energiförbrukningen med 6 procent jämfört med året innan och det allmänna medvetandet om konsumtionsmönstrens påverkan, och kanske vad den enskilda personen kan göra för att minska sin egen förbrukning, blev större. Men vad tyckte egentligen medborgarna om kampanjen och ransoneringen? För att reda ut detta, och även försöka avläsa medborgarnas inställning till framtida kampanjer och ransoneringar, genomförde Energiberedskapsutredningen en undersökning bland folket. I undersökningen tillfrågades unga och gamla över hela landet om huruvida de tagit del av kampanjen, i vilket sammanhang och om de ansett sig påverkas av dem. Data består av tre tabeller. En delundersökning gjordes i slutet av 1974 och två stycken utfördes 1975.
Arkivinformation
Arkiv: Statistiska Centralbyrån
Serie i NAD: SE/RA/420401/87/6/2
Länk i NAD: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/hfAd3HXP04ET53mc9rrLQ0
