Datamängd: Patientregister
Tid: 1817–1866
Ladda ner: Csv, Excel
Info: Postbeskrivning
Licens: CC0

Vårdade på Kurhuset i Östersund Det var inte av strikt humanitära skäl Kungl. Maj:t beslöt om kurhusens inrättande. Män och kvinnor i sina bästa år var viktiga för militär tjänst respektive jordbruk och det var viktigt för statsmakten att försöka utrota de veneriska sjukdomarna. Vid riksdagen 1815 togs så beslut att anslå medel för att inrätta särskilda kurhus, ofta i anslutning till lasarettinrättningar, med avsikt att försöka utrota den veneriska smittan i riket. Enligt Kungl. Maj:ts instruktion skulle de veneriskt smittade hållas åtskilda från andra sjuka vid lasarettet.

En klassfråga?

Vårdade på Kurhuset i Östersund Om man tittar i registret på vilka de intagna var är det uppenbart att det absoluta flertalet representerar bondebefolkningen. Piga, bonde och dräng, samt med dem nära förbundna yrkeskategorier, är de vanligast förekommande. Företrädare för de högre skikten i samhället är inte talrika och möjligen lät dessa sig vårdas under mer privata och diskreta former. För undkom veneriska sjukdomar gjorde inte ens de bemedlade. Registret visar att det med tiden vårdades för andra tillstånd än just veneriska sjukdomar på Kurhuset, exempel över åren inkluderar bl. a. kronisk alkoholförgiftning, hypokondri, hysteri och melankoli. Men här finns även mer alldagliga krämpor som benbrott, huvudvärk, feber och frossa. Den absoluta majoriteten vårdade är givetvis vuxna men då venerisk sjukdom, bl.a. syfilis, smittar från förälder till barn, så finns det barn representerade i registret, ibland inte äldre än
Vårdade på Kurhuset i Östersund något år gamla och oftast är de vårdade tillsammans med förälder. I förekommande fall finns särskilda anmärkningar avseende en inlagd, t.ex. den om att den 66-årige gratialisten från Trollåsen, vårdad för bl.a. andetäppa sensommaren 1853, i själva verket är en "gammal fyllhund".


Vårdade på Kurhuset i Östersund