Datamängd: Register över handskrivna kokböcker
Tid: 1600–1900
Ladda ner: Csv, Excel
Info: Postbeskrivning
Licens: CC0
Publicerad: 2020-06-12
Uppdaterad: –
Vid ett tillfälle fick Landsarkivet i Lund en gåva med diverse släktmaterial, bland annat en handskriven kokbok från slutet av 1700-talet. Handlingen är på inget sätt unik i sitt slag, sådant material kan återfinnas hos de flesta större arkivinstitutioner och museer, men just denna kokbok väckte med sina säregna recept på inlagd portlak, destillerat rosenvatten, ostronabborrar och potatiskorv en nyfikenhet och ett historiskt matintresse. Hur vanligt var det att skriva kokböcker på 1700-talet? Vem blir inte smått nostalgisk av att tänka tillbaka på mormors väldoftande kanelbullar eller fasters goda sillsallad till jul? Tänk alla dessa lappar med recept som "någon gång" ska ordnas upp och organiseras. I bästa fall är de personliga släktrecepten samlade i någon gammal nött receptsamling och om något ska bevaras från ett hem, står den handskrivna kokboken ganska högt i rang. Gamla smak- och luktupplevelser kan lätt återskapas om boken används i dagens matlagning. Information om sådana böcker och recepthäften, som ofta av en ren tillfällighethar hamnat på arkiv och museer, har nu samlats i detta register.
Ett fantastiskt material – över hela landet
Den geografiska avgränsningen är handskrivna recept i svenska arkiv (med ETT danskt undantag), men några tidsmässiga ramar har i princip inte funnits, vilket innebär att databasen innehåller handskrivna recept ända fram till nutid. Syftet med sammanställningen har varit att överblicka detta fantastiska basmaterial som ligger, ofta lite styvmoderligt undangömt och oredovisat, i våra arkiv. I hur stor utsträckning dessa handskrivna recept är versioner av recept ur tryckta verk – eller kanske till och med vice versa – får senare forskning utvisa. Recepten i de kokböcker som är granskade är också grovt klassificerade: matrecept, efterrätter, bakrecept, drycker, inläggningar, sylter och huskurer. Den som vill söka efter tryckta kokböcker får leta på annat håll, detta register innehåller bara handskrivna.
Det finns mer!
Informationen i registret bygger i huvudsak på en inventering på olika arkivförvarande institutioner, som förenings-, kommun-, lands-, landstings-, musei- och universitetsarkiv. Kokböcker från godsarkiv, hembygdsföreningar och andra privata organisationer finns bara representerade i undantagsfall, då grundtanken har varit att sammanställningen ska omfatta handskrivna kokböcker som finns förhållandevis fritt tillgängliga för allmänheten. Registret är på inget sätt komplett och gör inte anspråk på att omfatta alla landets tillgängliga handskrivna kokböcker och recept, då en totalinventering inom det dåvarande projektet inte var möjlig.
Många handskrivna kokböcker i databasen har inte kunnat dateras och ännu fler saknar platsangivelser. Det rör sig som bekant om kokböcker som skrevs som eget minnesstöd i köket och det fanns där och då ingen anledning att notera tid och plats. Samtidigt blir detta en brist för oss nutida användare som förlorat dokumentation om den miljö kokboken uppkom i. I registret har en osäker plats eller datering markerats med ett frågetecken.
En större koncentration av handskrivna kokböcker kan märkas på några institutioner: Måltidens hus i Grythyttan, Nordiska museets arkiv, Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning och Folklivsarkivet i Lund. Folklivsarkivet har dessutom varit involverat i regelrätta insamlingar av kokböcker i samarbete med Skåneländska Akademien.
Om någon känner till att det finns handskrivna kokböcker eller receptsamlingar som inte upptas i detta register, kontakta gärna Riksarkivet så uppdaterar vi registret.
