Datamängd: Historiskt register över skånska mejerier
Tid: 1800–1900-tal
Ladda ner: Csv, Excel
Info: Postbeskrivning, Ytterligare information
Licens: CC BY

Härslövs mejeriförening På Carl von Linnés tid dominerade spannmålsproduktionen i Skåne, ett hörn av Sverige med goda förutsättningar för jordbruk. Den animala produktionen i regionen var däremot obetydlig, mejerihanteringen kom inte igång i någon större skala förrän under 1800-talets andra hälft. Korna hade dittills främst nyttjas som dragdjur i lantbruket och den lilla mjölktillgången var ofta otillräcklig för smörframställning, faktiskt också för det egna hushållets behov. Vid några herrgårdar med både stora och välskötta besättningar av nötkreatur, inrättades dock s.k. holländerier för mjölkförädling. 1860-talets förbättringar i framställningstekniken medgav effektivare tillverkning och höjd kvalitet, något som i sin tur underlättade export. Även den inhemska efterfrågan på produkterna steg. 1870-talet såg sjunkande spannmålspris och då lägre avkastning för produktionen. Detta styrde lantbruket mot mejeridrift vid många av de skånska godsen och även små lantbruk inriktades därefter alltmera på mjölkproduktion.

Samverkan och effektivisering

Allerum Svårigheter för bönderna att själva avsätta överskottet, ledde till att uppköpsmejerier växte fram till vilka de kringliggande bondgårdarna sände sin mjölk. Mejerinäringen i landet hade mot slutet av 1800-talet vuxit rejält och bara i Skåne fanns över 300 mejerier och i landskapet tillverkades vid perioden mest smör i landet. Smörtillverkningen var en riktigt betydelsefull näring. Den från Danmark importerade företeelsen andelsmejeri började spridas från 1880-talet och framåt, detta gav lantbrukarna bättre betalning. Och eftersom de själva var delägare fick de anledning att leverera den bästa mjölken till mejeriet istället för att lockas till att behålla den själv. Det tidiga 1900-talet präglades av koncentration och effektivisering av driften då små mejeriföretag slogs samman till större enheter. Den internationella jordbrukskrisen med överproduktion och fallande priser under 1930-talet, ledde till tillkomsten av större mejeriförbund, i Skåne Nordvästra Skånes Mejeriförbund (senare benämnt Mejeriförbundet Skånska Mjölkprodukter), Nordöstra Skånes Mejeriförbund, Sydvästra Skånes Mejeriförbund samt Sydöstra Skånes Mejeriförbund (senare kallat Österlenmejerier).

Skånska mejerier i Landsarkivet

Mjölkning Registret över skånska mejerier har klar koppling det arkivmaterial som finns hos Landsarkivet i Lund och det beskriver mejerinäringen på ett formidabelt sätt. Dess största styrka ligger kanske i det oerhört ambitiösa historikfältet. Landsarkivets bestånd av skånska mejeriarkiv har från ett fåtal arkiv under 1960- och 1970-talen ökats väsentligt genom donationer och depositioner av material från främst Skånemejerier och Helsingborgs Mjölkcentral. Dessa har levererat arkiv tillhörande mindre andelsmejeriföreningar som de större företagen tillvaratagit i samband med fusioner. Den som tittar i registret kommer att märka att vissa poster innehåller mer information än andra, det beror på att dessa poster representerar mejerier som har tydlig koppling till arkivbeståndet. För dessa närmre 200 poster finns utförlig historik, namn och tidsuppgifter. Övriga poster utformades över företag och organisationer inom mejerinäringen vars namn påträffats vid genomgång av källorna, men informationen här är oftast mer knapphändig då arkivinstitutionen saknar primärt källmaterial. Uppgifter har också kompletterats med information från länsstyrelsernas handelsregister.