Bild: SVT
Från och med seriens fjärde avsnitt närmar vi oss den tid som vi kan studera med hjälp bevarade dokument. Inte sällan är det handlingar som förvaras av oss på Riksarkivet. Arkiven är en förutsättning för kunskap om vår historia. Hos Riksarkivet finns mer att hämta! Häng med oss från medeltiden och fram till våra dagar.
Avsnitt 10 – 11 februari
Världens modernaste land
Bildtext: F 16 Upplands flygflottiljs uppvisningsgrupp 1965 (Flygstabens arkiv). Love in Sweden, informationshäfte 1970 (Svenska institutet/Konsulatarkiv Genua). Information inför högertrafikomläggningen 1967 (Statens högertrafikkommissions arkiv). Poster för föregångaren till Stockholm Pride (Arkivet efter Utredningen om homosexuellas situation i samhället). Internationella kvinnodagen 1964 på Sergels torg i Stockholm (Arkivet efter Grupp 8) Svenska FN-soldater i Gaza 1965 (Försvarsstabens arkiv).
Ett nytt land växer fram
Efter första världskriget började resan mot det moderna Sverige. Men perioden inleddes med stora problem som hög arbetslöshet, fattigdom och en kaosartad politisk situation. En snabbt växande befolkning innebar omfattande bostadsproblemen i städerna. Samtidigt växte ett nytt medielandskap fram, filmen bredde ut sig i landet och i början av 20-talet påbörjades radiosändningar.
Oroliga tider och krig i Europa
Nya politiska rörelser växer fram i Europa, så givetvis även i Sverige. Ytterligheter som fascism och kommunism tog plats men de fick begränsat inflytande. Socialdemokraterna dominerade politiken i Sverige och fanns i regeringsställning 1932-1976.
Sverige klarade sig någorlunda helskinnat genom andra världskriget i jämförelse med våra nordiska grannar. Priset för att stå utanför kriget var eftergifter gentemot de stridande parterna. Samtidigt möjliggjorde det exempelvis mottagande av danska judar, utbildning av norska poliser och arbetet med de vita bussarna.
Ljusnande framtid
Efterkrigstiden präglades av tillväxt och den moderna välfärdsstaten Sverige födelse. Välfärdsreformerna avlöste varandra och exporten var framgångsrik. I skarven mellan 1960- och 1970-tal var landet ett av de rikaste i världen. När värden delades in i öst och väst drev Sverige en tredje linje. Landet blev en spelare på den internationella politiska banan och svenska soldater deltog i FN-insatser i olika delar av världen. Säkerhetspolitiskt byggde Sveriges hållning på alliansfrihet och neutralitet. Något som emellertid inte förhindrade hemligt samarbete med NATO.
Massrörelser, folkkampanjer och det moderna landet
Vänstervindar präglade politiken och den så kallade ”Vietnamrörelsen”, kanske främst organiserad i de förenade FNL-grupperna, och utvecklades till en massrörelse vars organisering och arbetssätt på flera sätt lade grunden för kommande sociala rörelser, som kvinnorörelsen och miljörörelsen.
Mot 1900-talets slut upplöses de politiska vänstervindarna och under 1980-talet tar nyliberalismen plats på allvar. Från det kollektiva går vi också mer mot individualistiska värden, marknadsorientering, avreglering och privatisering. En av grunderna till detta står att finna i en alltmer globaliserad ekonomi.
Avsnitt 9 – 4 februari
Vägen till folkstyre 1815–1921
Bild: Protokollsbok, IOGT-NTO, NTO, Heimdal
(https://sok.riksarkivet.se/arkiv/V9JYFecRrH6d0G02H087k3)
Foto: Jenny Odell
Nytt styre men utan allmän och lika rösträtt
Det kungliga enväldet i Sverige hade avskaffats 1809 och en ny regeringsform antagits där kungamakten begränsades och riksdag och regering fick ökat inflytande.
Fram till 1867 består Sveriges riksdag av representanter för de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Men samhället förändras och kraven på att fler grupper ska representeras ökar. Sverige får en riksdag med två kamrar. Under den här tiden har cirka 6 procent av hela befolkningen rösträtt till riksdagen och ca 20 procent av männen. Tvåkammarriksdagen finns kvar till 1974 och arkivet förvaras hos Riksarkivet,
se arkivförteckningen.
Med den allmänna värnplikten (1901) höjs röster för att "en man, en röst, ett gevär" bör gälla och 1909 utvidgas rösträtten för män. Men fortfarande har inte kvinnor rösträtt till riksdagen och flera rösträttshinder för män finns kvar. Kampen för att även kvinnor skulle får rösta pågår under närmare 40 år från att det första förslaget lämnas till riksdagen 1884.
Hör mer i det här poddavsnittet.
En stor namninsamling genomförs till stöd för kvinnlig rösträtt 1913–1914,
du kan läsa mer om den här och även delta i Riksarkivets projekt att lyfta fram kvinnorna i namninsamlingen
Folkrörelserna – en grund för demokratin
I mitten av 1800-talet börjar arbetare, jordbrukare och lägre tjänstemän organisera sig för att tillsammans förbättra sina levnadsvillkor och få större inflytande över samhällsutvecklingen. Till de klassiska folkrörelserna brukar frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen räknas. De ger generationer av människor både utbildning i demokrati och en ny gemenskap, byggd på jämlikhet och solidaritet.
Idag syns spåren av dessa rörelser genom mängder med protokoll, medlemsregister, tryck och fotografier. I Riksarkivet förvarar vi drygt 7 700 arkiv från föreningar av olika slag. Ännu fler finns hos olika föreningsarkiv runt om i landet, som exempelvis
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Äntligen demokrati!
Den konservativa första kammaren lyckas gång på gång förhindra mer genomgripande rösträttsreformer. Men mot bakgrund av en stormig omvärld med revolutioner och social oro under hösten 1918 genomförs till slut en rösträttsreform.
Hör mer i det här poddavsnittet.
Det första valet till riksdagen med allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män äger rum i september 1921. Men fortfarande finns det grupper i samhället som inte får rösta, till exempel de som sitter i fängelse eller får fattigunderstöd. Inte förrän 1989 kan man säga att rösträtten verkligen blir en rätt för alla över 18 år.
Hör mer i det här poddavsnittet.
Mer från Riksarkivet
Här finns några exempel på fördjupning om tidsperioden baserat på Riksarkivets källor:
Lyssna på avsnitt av Arkivpodden:
Avsnitt 8 – 28 januari 2024
Nya tider 1719–1810
Bild: Angående Skrif- och Tryckfriheten. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 2. Decembr. 1766. Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 utsågs till världsminne 2023. Foto: Emre Olgun.
Ut med det gamla
Perioden innebar slutet för Sverige som regional stormakt i Östersjön. Kostsamma freder med Ryssland bidrog till stora samhällsförändringar under det vi brukar kalla Frihetstiden (1719–1772) och Gustavianska tiden (1772–1809)
Läs mer om Finska kriget
eller
ta del av fördrag mellan Sverige och andra länder.
Regeringsformer och tryckfrihetsförordning
Riksarkivet förvarar Sveriges regeringsformer från 1719 och 1720 som tillsammans med riksdagsordningen från 1723 innebar att den beslutande makten delades mellan kungen och riksrådet (regeringen). Riksdagen fick ett mycket större inflytande än tidigare. Allmänheten hade under frihetstiden möjlighet att lämna klagomål via bondeståndet till riksdagen. Dessa skrivelser finns i det som kallas
Allmogens enskilda besvär.
1766 infördes en världsunik tryckfrihetsförordning som lade grunden för den svenska offentlighets- och yttrandefriheten. Bland annat innebar den en i princip fri tillgång till myndigheters arkiv. Tryckfrihetsförordningen utsågs till världsminne av Unesco 2023 och det delas mellan Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Läs mer om
tryckfrihetsförordningen
och testa att själv söka och läsa utan att behärska 1700-talets skrivstil med hjälp av vår AI-stödda tjänst på
Transkribus webbplats.
Efter att Gustav III blivit kung inskränktes riksdagen och riksrådets makt. Trots det reformerades samhället på andra sätt. Tortyr avskaffades, religionsfriheten ökade och konst, kultur och vetenskap gynnades. Det var under denna tid som Carl Michael Bellman skapade sina berömda epistlar.
Ta en titt på en av hans krognotor!
Ny utrikeshandel
Sveriges förlust av Baltikum 1721 innebar en nyorientering i den svenska utrikes- och handelspolitiken. Ett exempel är den västindiska ön St. Barthélemy som Sverige fick från Frankrike 1784 som ersättning för handelsrättigheter i Göteborg. På den 20 kvadratmeterkilometer stora ön anlades staden och frihamnen Gustavia
vars stadsplan du kan se här. Du kan också ta del av många
andra handlingar från St. Barthélemys svenska tid.
Statskuppen och 1809 års regeringsform
Efter mordet på Gustav III på Operan 1792 blev så småningom Gustav VI Adolf kung men efter förlusten av Finland avsattes han i en statskupp och hans farbror valdes till ny regent (Karl XIII) och en ny regeringsform beslutades. Med den återkom maktdelningen mellan kung, riksdag och regering. Här hittar du mer information om
statskuppen
och
1809 års regeringsform.
Avsnitt 7 – 21 januari 2024
Häxor och krig 1660–1721
Arkiven växer – och förstörs
Senare delen av stormaktstiden präglades fortsatt av krig. Indelningsverket som skapade den indelte soldaten infördes på 1680-talet och skapade nya arkivhandlingar kring soldaterna, ryttarna och deras försörjning, men det fanns rullor även långt tidigare.
Sök i Arméns rullor. Bergshanteringen var ett annat centralt område under den här perioden.
Närings- och yrkesliv. Eftersom kansliets och kammarens arkiv förvarades på Stockholms slott drabbades det av den stora slottsbranden 1697. Kammararkivet omfattar trots detta omkring 8 000 hyllmeter. Under stora nordiska kriget fruktade man att ryssarna skulle anfalla Stockholm och evakuerade därför 83 kistor arkivhandlingar till Örebro, under ledning av Anders von Drake. På Hjälmaren började skutan läcka, men man lyckades sätta i land den på ön Valen och rädda handlingarna.
Folkbokföring och häxprocesser
Redan 1631 utfärdades en kunglig instruktion om enklare folkbokföring som skulle skötas av prästerna, men genom 1686 års kyrkolag blev folkbokföringen allmän i Sverige och Finland. Det här har skapat ett material som är mycket ovanligt i internationell jämförelse. Det är användbart för snart sagt alla typer av forskningsintressen: för yrkesforskare, hembygdsforskare och inte minst släktforskare. Läs mera här
Folkbokföringen.
Under 1600-talets häxprocesser anklagades flera tusen personer för att vara häxor. De största häxprocesserna i Sverige ägde rum under åren 1667–1676 . Läs mer här:
Mer från Riksarkivet!
Se ett digitalt föredrag:
Lyssna på ett avsnitt från Arkivpodden:
Bild: "Prof kledhe för Infanteriets råckar" från 1720-talet. Påträffad i arkivet från Länsstyrelsen i Kalmar. Riksarkivet.
Bild: Bevarad uniform i Ludgo kyrka som har tillhört löjtnanten vid Södermanlands regemente, Carl Vilhelm Drakenhielm, stupad 1718. Foton: Stefan Ingesson.
Avsnitt 6 – 14 januari 2024
Stormakten Sverige 1560–1660
Förvaltningen utvecklas
Rikets förvaltning fick en större stabilitet från Gustav Vasas tid och framåt. Man inrättade kansliet och kammaren på Stockholms slott och fogdar runt om i riket. Kammaren (Kammarkollegiet) startade sin verksamhet år 1539 och räknas därför som Sveriges äldsta myndighet. Hovrätterna infördes från 1614 och framåt i Stockholm, Åbo, Dorpat och Jönköping och Lantmäteriet 1628, se
Sveriges äldsta storskaliga kartor. I och med Regeringsformen 1634 infördes fem centrala ämbetsverk: Amiralitetskollegium, Krigskollegium, Svea hovrätt, Kanslikollegium och Kammarkollegium. År 1637 tillkom Bergskollegium och 1651 Kommerskollegium. Från 1640 finns en sökbar databas över skrivelser till regeringen från myndigheter eller enskilda
Kungl. Maj:t, personregister över skrivelser. Utvecklingen sköts på av stormaktens behov av en bättre planering, ledning och ökade inkomster. Sverige försökte till exempel skaffa sig inkomster genom kolonier. Ett exempel är Nya Sverige i Delaware 1638. Peter Minuit, före detta guvernör i Nya Nederländerna blev ledare för den svenska expedition, som år 1637 satte av med två fartyg, Gripen och Kalmar Nyckel. Se exempel på material här
Nya Sverige (Riksarkivets ämnessamlingar, Miscellanea)
eller här
Kolonier, Kolonien Nya Sverige I (Kammarkollegiet Ämnessamlingar).
Arkiven och förvaltningen
Givetvis fanns det personer med ansvar för arkivhandlingarna tidigare. Men 1618 inrättade man Riksarkivet som en särskild myndighet för att ta hand om de centrala arkiven i Stockholm. Se mera om Riksarkivet här
Riksarkivet 400 år – En jubileumsutställning. Två speciella längder är de båda Älvsborgs lösen 1571 och 1613, de tidigaste bevarade som täcker mycket stora delar av befolkningen. Materialet är tillgängligt i
Digitala forskarsalen.
Sök i Älvsborgs lösen 1571 och 1613
Även förvaltningen ute i landet utvecklades under den här tiden. År 1634 delades det in i elva län med landshövdingar. Liksom alla andra myndigheter, domstolar, kyrkan o.s.v. förvarade länsstyrelserna sina arkiv hos sig runt om i landet. De här arkiven finns idag hos Riksarkivets enheter i hela Sverige. Med förvaltningens utveckling blev arkivmaterialet mer omfångsrikt. 1600-talet är därför det första århundradet i vår historia då de skriftliga arkiven bättre börjar spegla folkets historia.
Sök gärna bland alla arkiv via NAD.
Mer från Riksarkivet
Lyssna på avsnitt från Arkivpodden:
Bild: Forentorps herrgård, Gudhems socken på 1640-talet. Projekt Äldre geometriska kartor, Lantmäteriet, SE/RA/81003/1/P2, bildid: R0000180_00020
Bildlänk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0000180_00020
Avsnitt 5 – 3 december 2023
Kampen om tronen, 1361–1560
Om växande dokumentation och varför omslagen till vasatidens räkenskaper är en viktig källa till kunskap om medeltiden.
Bild: Uppslag ur Magnus Erikssons landslag från Skoklostersamlingen (E 9048).
Bildlänk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0003272_00060
Papper, pergament och lite svenska
Ju längre fram i tiden vi kommer, desto fler skriftliga källor finns bevarade. Det märks även i Riksarkivets bestånd. Registret över medeltidsbreven, SDHK, visar att antalet brev ökar vid mitten av 1300-talet, från omkring 100 per år till omkring 200 per år. Samtidigt börjar papper ibland dyka upp som skrivmaterial, och allt fler av breven skrevs på svenska. Många av breven skrevs av i vad som kallas registervolymer. Ett antal sådana handskrifter, särskilt från domkyrkor och kloster, finns i en samling med namnet Codices A. Men även andra medeltida handskrifter finns hos Riksarkivet. Till Skoklostersamlingen hör exempelvis några exemplar med Magnus Erikssons landslag från 1300-talet.
Riksregistratur och medeltida återvinning
Hos Riksarkivet förvaras också Riksregistraturet. Där finns avskrifter av utgående skrivelser från det kungliga kansliet, från 1523 fram till 1718. Riksregistraturet är skannat och tillgängligt via vår söktjänst.
Den samling av fragment, eller medeltida pergamentomslag, som innehåller Riksarkivets allra äldsta handlingar från 1000-talet, har sitt ursprung i Gustav Vasas regeringstid. I och med reformationen kasserades böcker från kyrkorna och klostren för att i stället bli omslag för statsförvaltningens räkenskaper. Cirka 23 000 finns kvar idag, de flesta sitter fortfarande kvar kring samma räkenskaper.
Från 1530-talet och framåt registrerades alla gårdar i alla landskap i kronans jordeböcker, de så kallade landskapshandlingarna. Jordeböckerna är ett grundläggande källmaterial för redaktörerna inom Det medeltida Sverige. De är digitaliserade och sökbara i söktjänsten.
Mer från Riksarkivet!
Se digitala föredrag och sändningar
Lyssna på ett avsnitt från Arkivpodden
Medeltiden i fokus i Månadens dokument
Avsnitt 4 – 26 november 2023
Gud ger och Gud tar, 1100-talet till slutet av 1300-talet
Lär och läs mer om våra äldsta bokfragment och pergamentsbrev.
Bild: Brev från den 11 februari 1253 om ett ägobyte mellan Birger Jarl och Gudhems kloster.
https://sok.riksarkivet.se/sdhk?SDHK=682&postid=sdhk_682
De äldsta handlingarna
Med 1100-talet blir de skriftliga källorna till Sveriges historia fler. Många av dem finns hos oss på Riksarkivet. Här finns till exempel ett bestånd av tusentals medeltida bokfragment. Fragmenten utgör resterna av uppemot 11 000 olika böcker, de äldsta från 1000-talet. Ett flertal böcker har kommit till Sverige utifrån, andra har skrivits här i landet. De flesta är gudstjänstböcker, men det finns också många blad ur juridiska och teologiska verk. Du kan själv söka mer information, se bilder och läsa beskrivningar i databasen Medeltida pergamentomslag (MPO):
https://sok.riksarkivet.se/mpo
Medeltidsbreven
Fram till mitten av 1300-talet skrevs nästan alla brev på latin och på pergament. Innehållet i medeltidsbreven, eller diplomen som de också kallas, är oftast juridiskt. Det kan handla om testamenten, gåvobrev, köpebrev och andra handlingar som var bevis på vem som ägde jord och gårdar. Vi har uppgifter om över 44 000 brev från svensk medeltid. Ett brev från 1160-talet räknar vi som det äldsta svenska originalet. Ungefär hälften av breven är bevarade i original, medan den andra hälften har bevarats som avskrifter, både medeltida och eftermedeltida. I Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK) kan du söka efter breven, läsa många av dem och se bilder på både original och avskrifter:
https://sok.riksarkivet.se/sdhk
Mer från Riksarkivet!
