Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
 
Såsom lilla riksvapnet ska också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
 
Ur lagen om Sveriges riksvapen (SFS 1982:268).

 

Lilla riksvapnet med Serafimerorden Lilla riksvapnet utan sköld

          Lilla riksvapnet med Serafimerorden                            Lilla riksvapnet utan sköld

 

© Riksarkivet och Vladimir A Sagerlund. Gäller samtliga illustrationer

 

Historik

Första gången då tre kronor förekommer som symbol för Sverige är i Avignon, som under 1300-talet var kristenhetens huvudstad och påvens residensort. Vid restaurering av kardinalen Gaillard de la Motte:s palats 1982 upptäcktes en målad vapenfris från 1336 där trekronorsvapnet ingår. Frisen målades upp inför ett möte med förväntade deltagarna i ett planerat korståg där Sverige skulle delta. Då var Magnus Eriksson kung i Sverige och använde tre kronor sedan tidigare, dock kanske mera för att markera sina tre riken - Sverige, Norge och det nyförvärvade Skåne. Det ligger nära till hands att vapnet - även om det till en början kanske var avsett som ett personligt vapen för kung Magnus - accepterades som ett tecken för kungariket Sverige och ingenting annat. Sedan dess används tre kronor som symbol för Sverige i obruten följd till våra dagar.

 

Användning av riksvapnen

Användning av riksvapnen i andra än officiella sammanhang regleras i lagar och förordningar. Ansökan om användning av riksvapnen i näringsverksamhet prövas av Patent och registreringsverket (PRV). Tillståndsgivningen är mycket restriktiv. 

Lag om Sveriges riksvapen (SFS 1982:268)

Lag om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar (SFS 1970:498) 

Förordning om vissa officiella beteckningar (1976:100)

Patent- och registreringsverket (PRV)

Ansvarig för sidan/ kontakt
Henrik Klackenberg
Sidan publicerad: 2013-05-08 | Sidan senast uppdaterad: 2013-11-21