Riksarkivet har ett särskilt uppdrag att bedriva forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Myndigheten deltar i nationella forskningsinfrastrukturer och i forskningsprojekt i samarbete med universitet och andra myndigheter. Flera av dem delfinansieras av externa forskningsfinansiärer, såsom Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin.
Myndigheten satsar särskilt på projekt som stärker och utvecklar den digitala tillgängligheten till arkivmaterial.
Vill du bedriva forskning med utgångspunkt i Riksarkivets samlingar?
Läs här
om hur du kan göra en samarbetsförfrågan.
Att tilltala överheten: suppliker som kulturarv och källa till kunskap
Riksarkivet medverkar tillsammans med Uppsala universitet i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Att tilltala överheten: suppliker som kulturarv och källa till kunskap som finansieras av Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin.
Projektet syftar till att indexera skrivelser från enskilda riktade till länsstyrelsen i Örebro län under 1700-talet, för att skapa bättre sökvägar och göra det möjligt att klarlägga suppliken som litterär, språklig och juridisk form. Materialet digitiseras och görs tillgängligt online.
Läs mer om projektet här
Transkriberingsnod Sverige – maskintolkning och medborgarforskning kombinerade
Transkriberingsnod Sverige går ut på att kombinera AI-tekniker med medborgarforskning. Med hjälp av användartester och undersökningar är syftet med detta projekt att bereda väg för en sådana nationell nod, som kopplar samma flera aktörer, och möjliggör maskintolkning av stora mängder handskrivna källmaterial i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan Riksarkivet och Göteborgs univ. – Arenor för samverkan via medborgarforskning och finansieras av Riksantikvarieämbetet genom FoU-anslag.
Huminfra
Huminfra är en svensk nationell infrastruktur som stödjer digital och experimentell forskning inom humaniora genom att på en gemensam plats synliggöra svenska material och forskningsverktyg samt utveckla nationella metodkurser. Huminfra leds av Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet och inkluderar 12 lärosäten och organisationer. Huminfra finansieras av Vetenskapsrådet. Riksarkivets del inom Huminfra gäller särskilt maskintolkning av handskrivna källmaterial, benämnd handwritten text recognition (HTR).
Läs mer om Riksarkivets arbete inom Huminfra
Läs mer på Huminfra.se
Swe-Clarin/Språkbanken
CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) är en så kallad ERIC (European Research Infrastructure Consortium), bestående av ett tiotal EU-medlemmar och finansierat av Europeiska kommissionen, som syftar till att skapa en e-forskningsinfrastruktur som gör språkresurser och verktyg baserade på språkresurser och språkteknologi tillgängliga och användbara för forskare inom alla discipliner, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom Swe-Clarin (finansierat av Vetenskapsrådet) gick Sverige med i CLARIN ERIC under 2014. De nuvarande medlemmarna i Swe-Clarin omfattar följande institutioner: Språkbanken, Svensk nationell datatjänst (SND), Riksarkivet, Avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH, Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen), CILTLab vid Linköpings universitet, Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, och Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet.
Läs mer om Swe-Clarin här
SwedPop
SwedPop är en nationell forskningsinfrastruktur som samordnar de viktigaste historiska befolkningsdatabaserna i Sverige till en gemensam resurs för det nationella och internationella forskarsamhället. Långa obrutna tidsserier som omfattar hela befolkningen finns tillgängliga från mitten av 1600-talet ända fram till idag. Det betyder att flergenerationsforskning inom många vetenskapsområden blir möjlig och tvärvetenskaplig forskning stimuleras.
Läs mer om SwedPop här
Kontakt:
forskning@riksarkivet.se
