Else Kleen, som gift Kleen-Möller, (1882 - 1968) journalist, samhällsdebattör, författare, skriftställare med signaturen Gwen och ivrig rösträttskvinna.
Hon skrev:
"Emedan jag är feminist är jag också rösträttskvinna, feminist har jag varit sedan jag som litet barn för första gången började tänka över vad jag såg. När jag blev äldre och lärde känna samhället blev jag rösträttskvinna, emedan jag blivit övertygad om att vi kvinnor endast den vägen kunna skaffa oss en bättre och mer rättvis ställning. Varje god feminist måste förr eller senare bli en ivrig rösträttskvinna! Hälst förr!"
Elin Wägner (1882 - 1949). Fotograf: Ferd. Flodin, Kungl. hovfotograf Elin Wägner var en annan kvinnosakskvinna och journalistkamrat som kämpade för kvinnans rösträtt liksom Ada Nilsson, läkaren som startade föreningen Frisinnade kvinnor och ansvarig utgivare av tidskriften Tidevarvet. Båda dessa kvinnor var medlemmar av Fogelstadgruppen som drev Kvinnornas Medborgarskola (1925 – 1954) där bland andra Elisabeth Tamm och Honorine Hermelin undervisade i kvinnors rättigheter och demokrati. Ett av skolans mål var att uppmuntra kvinnorna att kämpa för sin politiska rösträtt. Även Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot, var lärare på medborgarskolan.
Kända kvinnor inom den svenska rösträttsrörelsen
- Elin Wägner(1882-1949), journalist, författare (Pennskaftet,1910, Norrtullsligan), Tidevarvet
- Else Kleen (1882 -19689, journalist, författare, kämpade för sociala framsteg och bl a fångar, g.m.Gustav Möller, socialminister
- Lydia Wahlström (1869 – 19549, ordförande i FKPR ( Föreningen för Kvinnors Politiska Rösträtt) , disputerade i historia som andra svenska kvinna 1898, skrev skriften och sedan boken Den svenska kvinnorörelsen 1933,
- Anna Lindhagen ( 1870 – 1941), sjuksköterska och kvinnosaksaktivist
- Ada Nilsson (1872 – 1964), läkare, bildade föreningen Frisinnade kvinnor FFK, 1914
- Anna Whitlock 1852 – 1930), lärare, korrespondent i Paris för Aftonbladet, startade flickskola tillsammans med Ellen Key.
- Ellen Key (1849 – 1926) i Stockholm. Key engagerade sig i barn, sociala frågor och kvinno- och fredsfrågor.
- Signe Bergman (1869 – 1960), en av de ledande medlemmarna i den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt från 1907 och dess ordförande mellan 1914 och 1917.
- Frida Sténhoff ,(1865 – 1945) författare, skribent, debattör, myntade uttrycket ”feminism”
- Kerstin Hesselgren (1872-1962), lärare på Kvinnornas Medborgarskola och riksdagsledamot.
- Kvinnorna på Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, Elisabeth Thamm, Kerstin Hesselgren, Honorine Hermelin m.fl. se Ulrika Knutssons Kvinnor på gränsen till genombrott ( 2004).
Källor och litteratur kvinnlig rösträtt
Arkiv i Riksarkivet
- De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv – Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt LKPR
- Lydia Wahlströms arkiv
- Signe Bergmans arkiv
Litteratur
- Riksdagstryck med Första och Andra Kammarens protokoll, propositioner och diskussioner, 1912.
- Erik Lindorm: Gustaf V och hans tid, 1907 – 1918, s. 211
- Kvinnors kamp för rösträtt- Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek
- Ulrika Knutsson: Kvinnor på gränsen till genombrott, 2004
- S.Björklund: Anna Whitlock: en svensk märkeskvinna, 1931
- Kristina Lundgren: Allt för mycket kvinna. En biografi om Else Kleen, 2010
- Presshistorisk årsbok 2004 , Rösträtten och pressen, Martina Hofmann von Baltenau, Monika Israelsson och Moa Kärnstrand
- Presshistorisk årsbok 2006, Else Kleen – rösträttsrörelsens pressdrabant, Kristina Lundgren
- Barbro Hedvall: Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, 2011
- Gunnela Björk: Att förhandla sitt medborgarskap – kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900 – 1950, 1999
- Josefin Rönnbäck: Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902 – 1921, 2004.
Göteborgs universitetsbibliotek ”Kvinnors kamp för rösträtt”
Här finns historien bakom den kvinnliga rösträtten i Sverige, Fredrik T. Borgs motion om likställd rösträtt från 1884 samt rösträttslitteratur och mycket annat som rör den kvinnliga rösträtten.
Kvinnors kamp för rösträtt - Göteborgs universitetsbibliotek
Digitaliserade tidskrifter
- Tidevarvet
- Rösträtt för kvinnor
- Dagny
- Idun
- Hertha
- Framåt
Digitaliserade tidskrifter - Göteborgs universitetsbibliotek
