Det medeltida Sverige publicerar, härad för härad och socken för socken, bebyggelsen på landsbygden och i städerna under medeltiden och fram till omkring 1570. Två källmaterial dominerar. I kronans jordeböcker, de så kallade landskapshandlingarna, registrerades från 1530-talet och framåt alla gårdar i alla landskap. De gör att Sverige har en unik överblick över den äldre bebyggelsen. Det andra källmaterialet är de medeltida breven, som oftast handlar om jordförsäljningar. Breven är inte lika heltäckande, men de sträcker sig ned i 1100-talet. Båda dessa stora källkategorier förvaras idag huvudsakligen i Riksarkivet. Därutöver används andra källor, exempelvis adliga jordeböcker från 1500-talet, och målet är att allt material som rör jordägande och jordens organisation och utnyttjande ska redovisas.

DMS behandlar också de medeltida städerna inom varje härad. Källmaterialets omfattning varierar mellan olika städer. Uppsala har till exempel ett mycket rikt källmaterial medan exempelvis Vimmerby endast omtalas i ett fåtal brev.

Syftet med DMS är att tillgängliggöra källmaterialet och visa vilka byar och gårdar som fanns och vilka ägarna var. Självägande bönder, i jordeböckerna kallade skattebönder, fanns inte överallt. En stor andel av gårdarna brukades av landbor, motsvarande dagens arrendatorer, som inte ägde sin jord. Ägarna var frälset (adeln), kronan eller olika kyrkliga institutioner. Klostren var stora jordägare, och de ägde ofta alla gårdar i sin hemsocken. De medeltida breven visar hur dessa gårdar bytte ägare, och ofta får vi veta hur stor avkastning enskilda gårdar gav till sina ägare. Källmaterialet om städerna visar på motsvarande sätt vilka som ägde tomter och hus.

Varje bok behandlar ett eller flera härader, och de omfattar oftast 250−350  sidor. Varje socken presenteras genom en karta som visar bebyggelsen i mitten av 1500-talet. Gårdarna har symboler som motsvarar deras ägarkategori, exempelvis skatte, kyrko eller frälse. Även viktiga kvarnar markeras. Underlagskartan är en förenklad version av 1960-talets Topografiska karta i skala 1:50 000. Fördelningen mellan jordbruksmark och skogsmark framgår av kartorna. Vattendrag är utritade men inte höjdkurvor eller vägar.

DMS omslag Ydre och TiundalandResultatet av forskningsarbetet inom DMS publiceras i bokform, och hittills (2020) har tjugofem delar utkommit i de olika landskapsserierna. Böckerna i serien Det medeltida Sverige går att köpa i Riksarkivets webbutik.
Karta över publicerade områden - DMS

Utgivning DMS

Riksarkivets webbutik

Kartan nedanför är hämtad ur DMS band 2:4, som behandlar Daga och Villåttingen i Södermanland. Den visar den lilla socknen Dillnäs. Här framgår hur bebyggelsen var koncentrerad till sydvästra delen av socknen, där också kyrkan låg. De största byarna, Hammersta och Hallsta, bestod av fyra gårdar vardera, varav en var ägd av sockenkyrkan och de tre övriga av frälset. Kyrkbyn Dillnäs bestod av tre gårdar som alla var frälseägda. 

Karta Dillnäs härad

 

Exempel, från DMS 2:4, på hur byn Ella redovisas

Organisation och historia

DMS började planeras redan på 1940-talet men fick sin officiella start 1960 då Kungl. Vitterhetsakademien tillsatte en kommitté för utgivande av verket. Till en början förlades forskningsarbetet och utgivningen till Historiska institutionen vid Stockholms universitet, där det leddes av professor Gunnar T. Westin. Genom ett riksdagsbeslut överfördes DMS den 1 juli 1982 till Riksantikvarieämbetet och blev därmed en statlig angelägenhet.

Utgivningen av Det medeltida Sverige bedrivs sedan 1 januari 2012 på Riksarkivet. Arbetet utförs av en särskild forskningsgrupp inom enheten Svenskt Diplomatarium. För närvarande arbetar tre personer med DMS: Annika Björklund, Hanna Källström och Christian Lovén (se Redaktion DMS i menyn till vänster). Diplomatariets huvudredaktör Claes Gejrot leder utgivningsarbetet. En vetenskaplig referensgrupp har tillsatts för att stödja utgivningen.

 

 

 

Ansvarig för sidan/kontakt 
Sara Risberg