I fyrahundra år har Riksarkivet byggt upp sina samlingar. Dammiga gamla luntor som numera knappt ens går att läsa bestod en gång i tiden av nya, oskrivna blad. Där nedtecknades information som var viktig och aktuell. Det fungerade precis som idag, även om vi använder datorer istället för bläck och fjäderpenna.
Ser man tillbaka på de gångna århundradena är mycket förvillande likt. Den samtid som arkiven speglar har förändrats sedan Axel Oxenstierna, men utmaningarna för samhället är desamma. Krig och flyk-
tingströmmar präglar dåtid såväl som nutid. Statens behov av att ha kontroll över människor syns både i 1600-talets skattelängder och moderna dataregister. Men en annan sak är också tydlig. Hur mycket historia som än samlats i arkiven har Riksarkivets verksamhet alltid handlat om framtiden. Över århundradena har Riksarkivet har ständigt blickat framåt. Hur ska vi kunna bevara arkiven för kommande generationer? Vad vill framtida arkivbesökare veta om samhället
av idag?
I den här utställningen presenteras Riksarkivet i sin samtid under de sekler som gått sedan 1618. Den innehåller några av alla dokument om världshändelser och enskilda människoöden som fyller de åttio hyllmilen i våra depåer. Genom dem skapar vi oss en bild av det förflutna – precis som man om hundra år kommer se på vår tid utifrån vad vi lämnat efter oss i arkiven.
1618
Ute i Europa inleds det stora krig som i historieböckerna kallas för det trettioåriga kriget. Efter decennier av stora slag, till synes ändlösa fälttåg och hänsynslös plundring av civilbefolkningen runt om i Europa blev resultatet en fred där gränserna dras upp för det moderna Europa, både politiskt och religiöst. Spåren av storpolitik och 1600-talets många krig ser vi i arkivet, men där speglas också vanliga människors öden. Deras namn fyller sidorna i mantalslängder, soldatrullor och dödböcker.
"Riksens archivum" omnämns för första gången år 1618, i Axel Oxenstiernas kansliordning. Arkivet får då definierade uppgifter och egen personal. Själva arkivet är dock inte egentligen någon nyhet. Redan på Gustav Vasas tid hade kistor med dokument förvarats i slottet Tre Kronors kalla och fuktiga valv. Men många brev och dokument som är betydligt äldre än så finns i Riksarkivet. Våra samlingar innehåller nära tusen år av historia.
Kansliordningen från 1618 talar om hur det kungliga kansliet ska vara organiserat och vad dess tjänstemän har för uppgifter. Riksarkivet, eller ”Riksens archivum”, är här för första gången omnämnt i ett officiellt dokument. Kansliordning 1618, Kanslikollegium FI: 1. Riksarkivet Marieberg.
Trettioåriga kriget inleds 1618 och avslutas efter många år med stridigheter, plundring och långa fälttåg med den så kallade Westfaliska freden. Den slöts år 1648 efter långdragna förhandlingar i Münster och Osnabrück. Fredsfördrag daterat Osnabück 14/24 oktober 1648, Originaltraktater med främmande makter, Tyskland I: 8h. Riksarkivet Marieberg.
En tvist om skog och skogslogar mellan personer boende i Äppelbo och Yttermalung hade tagits upp på lagmanstinget, nu ville man ta saken vidare och krävde att en syn skulle hållas. År 1681 skrev underlagmannen Göran Larsson ett öppet brev om den här saken. Pergaments- och medeltida brev nr 341, Leksand. Landsarkivet i Uppsala.
När den svenska ockupationen av Novgorod avslutades 1617 togs ett stort arkivmaterial med till Sverige. Det bestod av pappersrullar skrivna på kyrkslaviska, fyllda med information om vardagslivet i Novgorod för fyrahundra år sedan. Ockupationsarkivet från Novgorod, serie II, rulle 364, Riksarkivet Marieberg.
Varje kung behöver ett eget rikssigill, och de ser inte likadana ut över tid. Från Gustav II Adolf och fram till Karl XII ingår vapensköldar för alla rikets provinser, vilket visar hur territoriet växte genom Sveriges deltagande i krig under deras tid vid makten. Gustav II Adolfs stora och lilla rikssigill, kungliga sigillstampar och namnstämplar nr 1 och 2, föremålssamlingen. Riksarkivet Marieberg.
I kansliordningen 1618 fastställs att det ska finnas en arkivsekreterare i det kungliga kansliet. Den förste innehavaren av denna tjänst var Peder Månsson Utter, som därmed fick ansvar för rikets arkiv. Peder Månsson Utter, porträtt, Riksarkivet.
På slottet Tre Kronor förvarades arkivet i skåp, lådor och kistor. Ett antal gamla arkivkistor finns kvar i Riksarkivet, dock ingen så gammal att den var med redan år 1618. Arkivkista täckt med sälskinn. Riksarkivet Marieberg.
‹
›
1718
Det tidiga sjuttonhundratalet innebar för Sverige två decennier av krig, hungersnöd och pest. Många människor fick sätta livet till på slagfältet, av svält och av sjukdomar. Tusentals flydde undan den ryska ockupationen av Finland och de baltiska provinserna, och i Ryssland väntade svenska krigsfångar i många år på att få komma hem igen. Som en slags kulmen på kriget blir Karl XII skjuten, men ändå tar det ytterligare ett par år innan freden är sluten.
Trots att Stora nordiska kriget under många år satte sin prägel på landet är det här en tid av kontraster. Soldater i fält klagar över det maskätna brödet de tvingas äta, samtidigt som andra klär sig i stora peruker, bor i barockpalats och omger sig med vackra konstföremål gjorda av ädla metaller.
Även för Riksarkivet är det här en dramatisk tid. Många viktiga dokument gick förlorade i den stora slottsbranden 1697, och det tog många år att få ordning i de provisoriska lokaler som arkivet evakuerats till. Än värre blev det vid slaget vid Poltava 1709, då hela det kungliga fältkansliets arkiv brändes upp för att inte riskera att falla i ryssarnas händer.
Ett särskilt viktigt dokument i det strängt lutherskt kristna Sverige var Uppsala mötes beslut från 1593. År 1693 firades hundraårsjubileum av Uppsala möte, och några år senare lät man tillverka ett skrin av silver för att förvara de viktiga mötesbesluten. Silverkista (1697), Föremålssamlingen nr 89. Riksarkivet Marieberg.
Lyx och flärd verkar det ha funnits under 1700-talets första decennier, trots att det här i Sverige var en tid fylld av krig, svält och pest. Under kriget uppsnappades många brev till och från utländska adressater. Bland brev som 1717 togs från en engelsk packbåt fanns knappar av guld och en sidenhandske. Diplomatica Anglica, föremålssamlingen nr 3 och 4. Riksarkivet Marieberg.
Ingen svensk kung har haft en så stor och enväldig makt som Karl XII. Hans rikssigill är det sista där alla provinsvapen finns med – kanske ville inte hans efterträdare visa att rikets hade minskat i storlek efter förlusterna i Stora nordiska kriget. Karl XII:s stora sigill. Kungliga sigillstampar och namnstämplar nr 16, föremålssamlingen. Riksarkivet Marieberg.
Att ordna med mat till hela armén var en stor utmaning under stora nordiska kriget. Soldaterna fick säkert ofta nöja sig med knappa ransoner. Men någonstans gick gränsen även för dem. Missnöjet över det här torra och maskätna brödet var så stort att ett klagomål skickades in där brödet bifogades. Krigshistoriska handlingar, Stora nordiska kriget vol. 121. G.A: Taubes koncept 4 oktober 1717, föremålssamlingen nr 53, Riksarkivet Marieberg.
De typiskt blågula karolineruniformerna användes av många soldater i den svenska armén under stora nordiska kriget. Att skaffa fram tyger och sy upp uniformer till alla tusentals soldater under de många krigsåren var ett stort arbete som krävde mycket resurser. Prov på kläden upphandlade i Holland för svenska arméns behov 1718. Görtzska samlingen, bihang 16, föremålssamlingen nr 33. Riksarkivet Marieberg.
Under stora nordiska kriget ägde många slag rum både på land och till sjöss. Vissa av dem är välkända, som det för Sverige ödesdigra slaget vid Poltava år 1709. Andra känner många knappt till alls, trots att de kan ha kostat stora mängder människoliv. Ett av dessa mindre kända slag ägde rum i finska viken 1713, mellan den svenska och den ryska flottan. Slaget i finska viken 11/7 1713 Riksarkivets ämnessamlingar, Militaria, Krigshist. Handl. stora nordiska kriget, bt 5, nr 1 (kartavd. M. form). Riksarkivet Marieberg.
Karl XII blir skjuten 1718. Hans död innebar slutet för den enväldiga kungamakten och för Sveriges tid som en militär stormakt. Intresset för Karl XII som kung och som person har fortsatt vara stort, även om synen på honom har varierat över tid. Vid flera tillfällen har hans grav öppnats, bland annat för att man velat undersöka mer exakt hur han dog – och kanske få ledtrådar till vem som sköt honom. Röntgenbilder tagna vid undersökning i samband med gravöppning år 1917. Röntgenbilder på glasplåtar, Konungahusens urkunder nr 88. Riksarkivet Marieberg.
Karl XII blir skjuten 1718. Hans död innebar slutet för den enväldiga kungamakten och för Sveriges tid som en militär stormakt. Intresset för Karl XII som kung och som person har fortsatt vara stort, även om synen på honom har varierat över tid. Vid flera tillfällen har hans grav öppnats, bland annat för att man velat undersöka mer exakt hur han dog – och kanske få ledtrådar till vem som sköt honom. Röntgenbilder tagna vid undersökning i samband med gravöppning år 1917. Röntgenbilder på glasplåtar, Konungahusens urkunder nr 88. Riksarkivet Marieberg.
Karl XII blir skjuten 1718. Hans död innebar slutet för den enväldiga kungamakten och för Sveriges tid som en militär stormakt. Intresset för Karl XII som kung och som person har fortsatt vara stort, även om synen på honom har varierat över tid. Vid flera tillfällen har hans grav öppnats, bland annat för att man velat undersöka mer exakt hur han dog – och kanske få ledtrådar till vem som sköt honom. Röntgenbilder tagna vid undersökning i samband med gravöppning år 1917. Röntgenbilder på glasplåtar, Konungahusens urkunder nr 88. Riksarkivet Marieberg.
‹
›
1818
I början av artonhundratalet inleds en ny dynasti, den Bernadotteska. Karl XIV Johan kröns år 1818 till kung, men det är över ett Sverige som inte längre ser ut på samma sätt som förut. Från 1809 tillhör Finland inte längre Sverige, och från 1815 inte heller svenska Pommern. Istället är Sverige nu i union med Norge.
I början av artonhundratalet finns Riksarkivet i det nybyggda kungliga slottet i Stockholm, där också den nya kungen bor. För Riksarkivet var förlusten av Finland en stor händelse på ett alldeles särskilt sätt. Enligt fredstraktaten skulle arkivhandlingar som rörde Finland skulle överlämnas dit, till det nya så kallade storfurstendömet. För Riksarkivet var det ett stort arbete att skilja ut vilka handlingar som skulle komma att bilda grunden för det nya finska Riksarkivet.
Napoleons marskalk Jean Baptiste Bernadotte blev kung av Sverige under namnet Karl XIV Johan. I maj 1818 kröntes han till kung av Sverige, i september samma år även till kung i Norge. Han var den första kungen som kröntes i bägge länderna inom den nya unionen Sverige-Norge. Karl XIV Johans konungaförsäkran. Statsrättsliga handlingar nr 83A. Riksarkivet Marieberg.
Enligt legenden var bruksidkaren Nils Mitander (1767–1841) förebild till den onde brukspatronen Sintram i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Den kom ut 1891 och utspelar sig på 1820-talet i hennes hemtrakter i Värmland. Miniatyrporträtt, Kantzowska familjearkivet, 2014 års leverans, vol. X a: 1. Riksarkivet Marieberg.
Det tidiga 1800-talet är en tid för kultur och musik, som här från familjen Mozart. Constanze Mozart – hustru till den kände tonsättaren – har i ett brev sänt med ett stycke skrivet av sonen Franz. Näs Silverstolpeska arkivet vol. 18. Riksarkivet Marieberg.
Hundra år tidigare hade Ryssland ockuperat Finland, under det som brukar kallas Stora ofreden. Då hade ryssarna till slut lämnat Finland, men så blev det inte den här gången. Nu var brytningen definitiv och nya kartor ritades som i detalj visade gränsen mellan de två rikena. Gränskarta Sverige-Ryssland (Finland), översikt, A. Berger 1812. Gränskartor, strödda kart. Nr 40 (kartavd. m. form). Riksarkivet Marieberg.
Sveriges deltagande i det pommerska kriget slutade med att Frankrike ockuperade Svenska Pommern, och svenskarna fick dra sig tillbaka. Att detta inte var den utgång man hade tänkt sig visas på Johan August Anderssvärds teckningar. När Sverige går med i kriget är det som en stolt och stark hund, vid dess slut har den blivit en mager stackare med svansen mellan benen. Ericsbergsarkivet, Autografsamlingen vol 5: Johan August Andersvärd. Riksarkivet Marieberg.
‹
›
1918
En lång tid av oro och krig närmar sig sitt slut. Första världskriget är över och runt om i världen börjar kartorna ritas om. I Ryssland har revolutionen genomförts och många länder utropar sig som själv- ständiga. Ett av dem är Finland.
De svåra tiderna tar dock inte slut med kriget. I många länder rasar ekonomin samman, så att pengarna nästan helt tappar sitt värde. I Sverige fortsatte ransoneringen av varor som socker, mjöl och kaffe fram till 1919, även om de stora hungerkravallerna under 1917 hade avtagit. Nu börjar dessutom spanska sjukan sprida sig i landet. Fram till 1920 krävde denna influensaepidemi många miljoner människoliv världen över.
Även för Riksarkivet hade mycket förändrats under det gångna seklet. Istället för att vara en del av Kungl. Maj:ts kansli, blev Riksarkivet 1878 ett självständigt ämbetsverk. Nu finns också ett antal landsarkiv, även om det dröjer ännu ett sekel innan de blir en del av Riksarkivet.
Den stora influensaepidemi som kallas Spanska sjukan bröt ut 1918. Över 38 000 människor avled i Sverige. För sjukvården ställde detta stora krav, inte minst eftersom även läkare och sjuksköterskor också drabbades. Många sjukhus och läkarmottagningar hörde av sig till Medicinal-- styrelsen för att kunna få tag på ny personal i det kritiska läget. Kungörelse och telegram ang. Spanska sjukan (Medicinalstyrelsen, Influensabyrån E1:1). Riksarkivet Marieberg.
Efter kriget följde hyperinflation i Tyskland. Sedlar och frimärken i enormt höga valörer var i början av 1920-talet knappast värda någonting. Tyska frimärken. Fredrik Sebarts arkiv vol. E6379. Riksarkivet Marieberg.
Under krigsåren var det stor brist på livsmedel, vilket var en orsak till de politiska oroligheter som uppstod under den här tiden. Ransonering av bland annat socker, mjöl och potatis infördes 1916 och pågick fram till 1919. Ransoneringskort. Kristian Hellströms arkiv I:14. Riksarkivet Marieberg.
Ryska revolutionen och den revolutionära oron både i Sverige och omvärlden var givetvis något som myndigheterna följde noga. När ett utländskt sällskap 1917 anlände till Malmö skrevs en noggrann rapport som stämplades ”förtrolig”. Det kunde konstateras att en viss person vid namn Lenin ingick bland de 32 resenärerna. Civildepartementet, hemliga arkivet. Riksarkivet Marieberg.
Första världskriget kommenterades på många sätt i pressen, bland annat i form av satirteckningar. Den här har titeln ”Fredens ängel söker en plats där han kan finna frid på jorden” och ritades av Edvard Forsström. Den publicerades i tidningen Puck 1914. Pressarkivets tidningstecknarsamling. Riksarkivet Marieberg.
‹
›
2018
Om hundra år kommer man att kunna läsa i arkiven om sådant som händer idag. Liksom i gångna tider kommer krig och internationell storpolitik att ha lämnat sitt avtryck. Man kommer också att kunna hitta information om helt vanliga människor, oavsett om de är födda i Sverige eller nyligen kommit hit.
Precis som för fyra hundra år sedan finns det för Riksarkivet många utmaningar och problem att lösa. Men även om världen hela tiden förändrats om man jämför mellan seklerna, är det mer än någonsin som skiljer det senaste århundradet från alla de tidigare i Riksarkivets historia.
Idag är informationen digital och färdas obehindrat i de globala nätverken. De hemligaste dokumenten kan man inte längre låsa in i en arkivkista i ett mörkt valv i slottet. Samtidigt finns det så oerhört stora mängder information att den är omöjlig att överblicka. Vad av allt detta ska bevaras? Och hur ska det gå till? Det är frågor som Riksarkivet måste ta ställning till. Framtidens arkiv skapas av det arbete som utförs idag.
