Alfred NobelMinnet av Alfred Nobel lever kvar ­genom hans uppfinningar och det ­prestigefulla pris som delas ut i hans namn. Även i arkiven har han gjort bestående avtryck. Där framgår ­Nobels stora passion för ­uppfinningar, men också hur mycket tid han lade på sina företag och ­fabriker.

Själv framhöll sig Nobel som ensam och ganska misslyckad. Omgivningen såg andra sidor – han var en bildad sällskapsmänniska och uppskattad gäst i de fina salongerna i Paris. Intressen utanför arbetet ­saknades inte heller. Han stöttade gärna andra uppfinnare med goda råd  och pengar, men hade också tid för skönlitteratur, hästar, cyklar och orkidéer.

Utställningen »Nobel i arkiven« visar dokument som på olika sätt speglar Alfred Nobels liv. Det finns dock inte  plats för mer än en liten del av allt som de omfångs­rika ­arkiven innehåller. För att mer på djupet lära ­känna honom finns bara en sak att göra: beställ fram volymer till forskarsalen och sätt igång att läsa!

Det här är en digital utställning som är en del av den utställningen vi har på Riksarkivet i Marieberg. För att se hela utställningen, besök oss på plats.

 

Uppfinnaren

Alfred Nobel hade ständigt nya idéer till olika slags uppfinningar. 1863 fick han sitt första svenska patent, på en metod att öka sprängkraften i krut genom att blanda i nitroglycerin. Detta kom sedan att följas av många fler. Med åren kom han att få över 350 patent runt om i världen.

Mest känd har Nobel blivit för dynamiten och andra innovationer som rör sprängämnen. Men han begränsade sig inte bara till detta område. Bland hans patent finns till exempel ett på en båt med skrov av aluminium.

Nobel experimenterade outtröttligt, men det var en långdragen process att nå resultat som kunde bli användbara produkter. De stora riskerna med sprängämnen gjorde dessutom att han fick söka sig till avlägsna platser för sitt arbete. Sin bostad hade Nobel under många år i Paris, men under de sista åren av sitt liv delade han sin tid mellan San Remo och Björkborn utanför Karlskoga. På bägge ställena fanns laboratorier uppbyggda där han kunde genomföra sina experiment.

 

Familjen Nobel

Alfred Nobel kom från en familj med uppfinnare och företagare. Fadern Immanuel Nobel hade fått patent på ett antal egendesignade konstruktioner, bland annat undervattensminor. Efter att ha fått ekonomiska svårigheter flyttade han till Ryssland och fortsatte där sin verksamhet.

S: t Petersburg var familjen Nobels hem i nära två decennnier. 1859 återvände återvände Immanuel Nobel till Stockholm, och några år senare flyttade även Alfred Nobel dit. Han fortsatte då de experiment med nitroglycerin som fadern hade påbörjat. Försöken var framgångsrika, men till ett högt pris. Flera personer dödades när laboratoriet vid Heleneborg 1864 sprang i luften. Bland dem fanns den nittonårige Emil Nobel.

Alfred Nobels två äldre bröder Robert och Ludvig blev framgångsrika industrimän och fortsatte till stor del att vara verksamma i Ryssland. Ludvig Nobel drev bland annat en vapenfabrik i S:t Petersburg. Tillsammans med brodern Robert, och med ekonomisk hjälp från Alfred, ägnade han sig också åt oljeutvinning i Kaukasus.

Sponsorn

Alfred Nobel fick många förfrågningar om råd och penningmedel från uppfinnare och föreningar. De projekt som han valde att stödja visar på det breda intresse han hade för innovationer av alla möjliga slag. Men Nobel begränsade sig inte bara till rollen som sponsor. Han engagerade sig i frågor om hur uppfinningarna skulle kunna förbättras och upphovsmännens fortsatta verksamhet.

Stödet han gav till andra visar Nobels breda intresse för utveckling och upptäckter inom alla möjliga områden. Det är därför också helt följdriktigt att han ville att hans stora förmögenhet efter hans död skulle användas till att belöna framgångsrika forskare.

Det första Nobelpriset delades ut 1901, eftersom det tog ett par år innan bouppteckning och allt annat var klart. Men så snart det blivit känt vad som stod i testamentet började ansökningar strömma in från personer som ville tilldelas ett Nobelpris. Dessa finns bevarade i Alfred Nobels sterbhus arkiv.

Andrée-expeditionen

Nobel var mycket engagerad i S.A. Andrées planer att med luftballong bli först i världen att färdas till Nordpolen. Han lämnade stora ekonomiska bidrag och bistod med synpunkter på ballongens konstruktion, valet av deltagare och andra praktiska frågor. Ett av Nobels förslag var att expeditionen skulle medföra brevduvor för att kunna meddela sig med omvärlden under färden.

Andrée-expeditionens färd till Nordpolen skulle ha ägt rum 1896, men fick skjutas upp till sommaren därpå. Då hade Nobel redan avlidit. Han fick alltså varken uppleva expeditionens till synes lyckade avfärd eller ovissheten när ballongen med passagerare inte hördes av igen.

Under många år var Andrée-expeditionens öde en olöst gåta. Först 1930 upptäcktes deras sista läger på Vitön, där man också fann kvarlevorna efter de tre deltagarna.

Cykelpionjärerna Ljungström

Uppfinnarbröderna Fredrik och Birger Ljungström gjorde sig framför allt kända för att utveckla ångturbiner. I början av sin karriär ägnade de sig åt cyklar, och fick sitt första patent 1892.

Svea-velocipeden blev under slutet av 1800-talet en försäljningssuccé, som med ekonomisk hjälp av Nobel tillverkades för den svenska och engelska marknaden. Nobel själv var mycket förtjust i cyklar. På Björkborn hade han en cykel han gärna tog långa turer med.

Bröderna Ljungström funderade också på en cykel som skulle drivas med en hjälpmotor. Tankarna kring detta presenterades i en pm som skickades till Nobel. De kom dock inte att satsa på någon sådan cykel, eftersom motorn ansågs göra att den goda motionseffekten cykling gav skulle utebli.



Nobelarkiven – ett världsminne

Världsminnesprogrammet »Memory of the World« startades år 1992 av Unesco i syfte att uppmärksamma och skydda särskilt värdefulla dokument i arkiv och bibliotek. Det som utnämns till världsminne anses ha särskild betydelse för mänsklighetens gemensamma arv och ska bevaras för kommande generationer. Samtidigt ska dokumenten vara tillgängliga både nu och i framtiden. År 2007 registrerades Nobelarkiven som ett världsminne. Nobelarkiven består av:

  • Alfred Nobels arkiv
  • Alfred Nobels sterbhus arkiv
  • Nobelska arkivet

Läs mer om Alfred Nobel och arkiven på vår sida om Alfred Nobel.