Minnet av Alfred Nobel lever kvar genom hans uppfinningar och det prestigefulla pris som delas ut i hans namn. Även i arkiven har han gjort bestående avtryck. Där framgår Nobels stora passion för uppfinningar, men också hur mycket tid han lade på sina företag och fabriker.
Själv framhöll sig Nobel som ensam och ganska misslyckad. Omgivningen såg andra sidor – han var en bildad sällskapsmänniska och uppskattad gäst i de fina salongerna i Paris. Intressen utanför arbetet saknades inte heller. Han stöttade gärna andra uppfinnare med goda råd och pengar, men hade också tid för skönlitteratur, hästar, cyklar och orkidéer.
Utställningen »Nobel i arkiven« visar dokument som på olika sätt speglar Alfred Nobels liv. Det finns dock inte plats för mer än en liten del av allt som de omfångsrika arkiven innehåller. För att mer på djupet lära känna honom finns bara en sak att göra: beställ fram volymer till forskarsalen och sätt igång att läsa!
Uppfinnaren
Alfred Nobel hade ständigt nya idéer till olika slags uppfinningar. 1863 fick han sitt första svenska patent, på en metod att öka sprängkraften i krut genom att blanda i nitroglycerin. Detta kom sedan att följas av många fler. Med åren kom han att få över 350 patent runt om i världen.
Mest känd har Nobel blivit för dynamiten och andra innovationer som rör sprängämnen. Men han begränsade sig inte bara till detta område. Bland hans patent finns till exempel ett på en båt med skrov av aluminium.
Nobel experimenterade outtröttligt, men det var en långdragen process att nå resultat som kunde bli användbara produkter. De stora riskerna med sprängämnen gjorde dessutom att han fick söka sig till avlägsna platser för sitt arbete. Sin bostad hade Nobel under många år i Paris, men under de sista åren av sitt liv delade han sin tid mellan San Remo och Björkborn utanför Karlskoga. På bägge ställena fanns laboratorier uppbyggda där han kunde genomföra sina experiment.
1. Påverkan på kanonrör efter 70 skott »med vanliga gördlar«.
2. Resultat av provskjutning med patroner. Alfred Nobels arkiv, J: 3
Fotografier av utrustning som Alfred Nobel använt i laboratoriet i San Remo på 1890-talet. Alfred Nobels arkiv, F VII : 2.
Fotografier av utrustning som Alfred Nobel använt i laboratoriet i San Remo på 1890-talet. Alfred Nobels arkiv, F VII : 2.
Fotografier av utrustning som Alfred Nobel använt i laboratoriet i San Remo på 1890-talet. Alfred Nobels arkiv, F VII : 2.
Fotografier av utrustning som Alfred Nobel använt i laboratoriet i San Remo på 1890-talet. Alfred Nobels arkiv, F VII : 2.
Fotografier av utrustning som Alfred Nobel använt i laboratoriet i San Remo på 1890-talet. Alfred Nobels arkiv, F VII : 2.
‹
›
Familjen Nobel
Alfred Nobel kom från en familj med uppfinnare och företagare. Fadern Immanuel Nobel hade fått patent på ett antal egendesignade konstruktioner, bland annat undervattensminor. Efter att ha fått ekonomiska svårigheter flyttade han till Ryssland och fortsatte där sin verksamhet.
S: t Petersburg var familjen Nobels hem i nära två decennnier. 1859 återvände återvände Immanuel Nobel till Stockholm, och några år senare flyttade även Alfred Nobel dit. Han fortsatte då de experiment med nitroglycerin som fadern hade påbörjat. Försöken var framgångsrika, men till ett högt pris. Flera personer dödades när laboratoriet vid Heleneborg 1864 sprang i luften. Bland dem fanns den nittonårige Emil Nobel.
Alfred Nobels två äldre bröder Robert och Ludvig blev framgångsrika industrimän och fortsatte till stor del att vara verksamma i Ryssland. Ludvig Nobel drev bland annat en vapenfabrik i S:t Petersburg. Tillsammans med brodern Robert, och med ekonomisk hjälp från Alfred, ägnade han sig också åt oljeutvinning i Kaukasus.
1838 flyttade Immanuel Nobel till S:t Petersburg, ett par år senare följde hans hustru och barn efter. Under åren i Ryssland tillhörde de den svenska församlingen S:ta Katarina. Husförhörslängd över familjen Nobel 1849. S:ta Katarina svenska församling i S:t Petersburg, A 1: 8, s. 116–117
Immanuel Nobel experimenterade med många olika saker förutom sprängämnen. En av hans uppfinningar rörde tillverkning av elastiska och vattentäta tyger av kautschuk. Tygprover från ärende den 1 april 1837. Kommerskollegiets skrivelser till Kungl. Maj:t, vol. 484b.
Immanuel Nobel experimenterade med många olika saker förutom sprängämnen. En av hans uppfinningar rörde tillverkning av elastiska och vattentäta tyger av kautschuk. Tygprover från ärende den 1 april 1837. Kommerskollegiets skrivelser till Kungl. Maj:t, vol. 484b.
Ett antal av Nobels släktingar bodde kvar i Ryssland fram till revolutionen, då de tvingades lämna landet. I likhet med många andra rysslandssvenskar försökte de sedan få ersättning för tillgångar och egendom som de förlorat. Uppgifter inlämnade till Ryska utredningskommissionen av Ludvig Alfred Nobel (son till Alfred Nobels bror Ludvig). Ryska utredningskommissionen, YK 1614 : 31.
På en av sina akvareller skildrar Immanuel Nobel hur han själv demonstrerar undervattensminor för den ryske tsaren. Han har även gjort andra målningar, som bland annat visar hur minor läggs ut i vatten. Akvarell av Immanuel Nobel. Nobelska arkivet, Landsarkivet i Lund.
‹
›
Sponsorn
Alfred Nobel fick många förfrågningar om råd och penningmedel från uppfinnare och föreningar. De projekt som han valde att stödja visar på det breda intresse han hade för innovationer av alla möjliga slag. Men Nobel begränsade sig inte bara till rollen som sponsor. Han engagerade sig i frågor om hur uppfinningarna skulle kunna förbättras och upphovsmännens fortsatta verksamhet.
Stödet han gav till andra visar Nobels breda intresse för utveckling och upptäckter inom alla möjliga områden. Det är därför också helt följdriktigt att han ville att hans stora förmögenhet efter hans död skulle användas till att belöna framgångsrika forskare.
Det första Nobelpriset delades ut 1901, eftersom det tog ett par år innan bouppteckning och allt annat var klart. Men så snart det blivit känt vad som stod i testamentet började ansökningar strömma in från personer som ville tilldelas ett Nobelpris. Dessa finns bevarade i Alfred Nobels sterbhus arkiv.
Andrée-expeditionen
Nobel var mycket engagerad i S.A. Andrées planer att med luftballong bli först i världen att färdas till Nordpolen. Han lämnade stora ekonomiska bidrag och bistod med synpunkter på ballongens konstruktion, valet av deltagare och andra praktiska frågor. Ett av Nobels förslag var att expeditionen skulle medföra brevduvor för att kunna meddela sig med omvärlden under färden.
Andrée-expeditionens färd till Nordpolen skulle ha ägt rum 1896, men fick skjutas upp till sommaren därpå. Då hade Nobel redan avlidit. Han fick alltså varken uppleva expeditionens till synes lyckade avfärd eller ovissheten när ballongen med passagerare inte hördes av igen.
Under många år var Andrée-expeditionens öde en olöst gåta. Först 1930 upptäcktes deras sista läger på Vitön, där man också fann kvarlevorna efter de tre deltagarna.
Fartyget Virgo förde 1896 Andrée-expeditionen till Danskön på Spetsbergen inför den planerade färden till Nordpolen. Platsen där expeditionens ballonghus byggdes upp inför avfärden fick namn efter fartyget. Den kallas än idag Virgohamna. Ritning av S.S. Virgo, Alfred Nobels arkiv, J: 4.
Meteorologen Nils Ekholm skulle ha deltagit i Andrée-expeditionen, men hoppade av efter det misslyckade försöket sommaren 1896. För detta beslut fick han mycket kritik, både från S.A. André och i pressen. I ett brev till Nobel motiverade han sitt avhopp. Brev från Nils Ekholm till Alfred Nobel den 21 september 1896, Alfred Nobels arkiv F VIII : 1.
Sommaren 1896 befann sig Andrée-expeditionen på Spetsbergen och väntade på sydlig vind som skulle föra ballongen till Nordpolen. Men vinden blev aldrig den rätta och de tvingades därför återvända hem. I ett telegram till Nobel informerade S. A. Andrée om misslyckandet. Telegram från S. A. Andrée till Alfred Nobel den 24 augusti 1896, Alfred Nobels arkiv FVIII : 1.
‹
›
Cykelpionjärerna Ljungström
Uppfinnarbröderna Fredrik och Birger Ljungström gjorde sig framför allt kända för att utveckla ångturbiner. I början av sin karriär ägnade de sig åt cyklar, och fick sitt första patent 1892.
Svea-velocipeden blev under slutet av 1800-talet en försäljningssuccé, som med ekonomisk hjälp av Nobel tillverkades för den svenska och engelska marknaden. Nobel själv var mycket förtjust i cyklar. På Björkborn hade han en cykel han gärna tog långa turer med.
Bröderna Ljungström funderade också på en cykel som skulle drivas med en hjälpmotor. Tankarna kring detta presenterades i en pm som skickades till Nobel. De kom dock inte att satsa på någon sådan cykel, eftersom motorn ansågs göra att den goda motionseffekten cykling gav skulle utebli.
Den trehjuliga cabvelocipeden var tänkt för transport av både personer och gods. Enligt reklamen kunde man cykla på den utan att göra någon ben- och fotrörelse bakåt, vilket ansågs särskilt fördelaktigt för damer. Cabvelociped, sida ur reklambroschyr för cyklar från aktiebolaget Palmcrantz & C:o. Alfred Nobels arkiv F VI: 5.
Svea-velocipederna såldes i Storbritannien av The New Cycle Company. Alfred Nobel satsade själv pengar i företaget. Reklambroschyr för The New Cycle Company. Alfred Nobels arkiv, F VI:5.
Svea-velocipederna såldes i Storbritannien av The New Cycle Company. Alfred Nobel satsade själv pengar i företaget. Reklambroschyr för The New Cycle Company. Alfred Nobels arkiv, F VI:5.
Svea-velocipederna såldes i Storbritannien av The New Cycle Company. Alfred Nobel satsade själv pengar i företaget. Reklambroschyr för The New Cycle Company. Alfred Nobels arkiv, F VI:5.
‹
›
Den trehjuliga cabvelocipeden var tänkt för transport av både personer och gods. Enligt reklamen kunde man cykla på den utan att göra någon ben- och fotrörelse bakåt, vilket ansågs särskilt fördelaktigt för damer. Cabvelociped, sida ur reklambroschyr för cyklar från aktiebolaget Palmcrantz & C:o. Alfred Nobels arkiv F VI: 5.
Svea-velocipederna såldes i Storbritannien av The New Cycle Company. Alfred Nobel satsade själv pengar i företaget. Reklambroschyr för The New Cycle Company. Alfred Nobels arkiv, F VI:5.
Svea-velocipederna såldes i Storbritannien av The New Cycle Company. Alfred Nobel satsade själv pengar i företaget. Reklambroschyr för The New Cycle Company. Alfred Nobels arkiv, F VI:5.
Svea-velocipederna såldes i Storbritannien av The New Cycle Company. Alfred Nobel satsade själv pengar i företaget. Reklambroschyr för The New Cycle Company. Alfred Nobels arkiv, F VI:5.
Nobelarkiven – ett världsminne
Världsminnesprogrammet »Memory of the World« startades år 1992 av Unesco i syfte att uppmärksamma och skydda särskilt värdefulla dokument i arkiv och bibliotek. Det som utnämns till världsminne anses ha särskild betydelse för mänsklighetens gemensamma arv och ska bevaras för kommande generationer. Samtidigt ska dokumenten vara tillgängliga både nu och i framtiden. År 2007 registrerades Nobelarkiven som ett världsminne. Nobelarkiven består av:
- Alfred Nobels arkiv
- Nobelska arkivet
Läs mer om Alfred Nobel och arkiven på vår sida om
Alfred Nobel.
