Kampen för den kvinnliga rösträtten väckte både debatt och ilska hos politiker och andra när den kom upp på dagordningen i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Rösträttsfrågan för kvinnor hade framlagts som motion i riksdagen redan år 1884 men röstades ned med rösterna 53 mot 44.

Inte förrän 2 april 1912 la den svenska regeringen fram ett lagförslag om kvinnlig rösträtt genom en proposition i riksdagen. Men den 18 maj röstades förslaget ned av först Första Kammaren med 86 röster mot 58. I Andra Kammaren antogs däremot förslaget med 140 röster mot 66. Det resulterade den gången till att den kvinnliga rösträtten föll, men det skulle visa sig att frågan återkom med förnyad kraft.

Vad hände 1912?

Varför ska man minnas den 18 maj 1912 när kvinnorna ändå inte lyckades uppnå sin politiska rösträtt denna dag? Jo, det är ändå en märkesdag för rösträttsrörelsen på grund av de följder  den kvinnliga rösträttsfrågan fick efter propositionen i riksdagen. Man hade gjort ett nytt försök att ta upp och visa att frågan om den kvinnliga rösträtten visst inte var glömd fast den tidigare blivit nedröstad.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), som startades1903, kämpade tappert med saken. Till slut togs rösträttsfrågan upp igen i kammaren där liberalen Karl Staafs andra regering lade fram den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval. Propositionen, som var den första av tre innan den kvinnliga rösträtten vanns 1919 var viktig, ja avgörande, för det slutliga resultatet som byggde på den debatt som fördes inom rösträttsrörelsen. Propositionen var början på slutet av kampen för den kvinnliga rösträtten i Sverige.

Vad står i propositionen?

En proposition är ett förslag till en lagändring, sammanställt av departementet, som ska diskuteras både som remiss, hos departementet, i regeringen och slutligen i riksdagen som fattar beslut genom röstning. Det är regeringen som får i uppdrag att utfärda en ny lag om riksdagen ställer sig bakom regeringens proposition.

I proposition nr 110 om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval från 18 maj 1912 argumenterades för en rad skäl till varför man måste låta kvinnan få rätten att rösta. Men argumenten präglas även av oro om den gifta kvinnan, som vid denna tid var omyndig, bör få rösträtt och inte som tidigare låta maken rösta.

Bland annat hävdar man att hon inte egentligen bör lämna hemmet för att rösta för då lämnar hon ju plikter och barn att åt sitt öde! Men i och med denna nya proposition nr.110, börjar man ifrågasätta kvinnans situation som gift och hennes möjligheter att påverka. Ska man kanske till och med ge gifta kvinnor utan barn rösträtt? Det är tydligt att man så smått börjar diskutera en ny könsmaktsfördelning. 

Texten i propositionen belyser den svenska demokratiseringsprocessen och genusperspektivet som utvecklas nu. Propositionen skulle tjäna kvinnornas sak och en eventuell lagändring men samtidigt är det klart att det är en man som hållit i pennan. 

I proposition nr. 110 kan man också läsa följande:

"…kravet på politisk rösträtt för kvinnor måste anses uppburet av en stark och målmedveten strävan hos kvinnorna själva. Den moderna kvinnorörelsen är allenast en fullt naturlig utveckling av den strävan för vinnande av personlig och ekonomisk självständighet, som tidigare under namn av Kvinnoemancipationen företrädesvis omfattas av de socialt vällottade kvinnorna, men som efter de djupgående förändringar i arbete och arbetsfördelning, vilka känneteckna nutidssamhället, kommit att innefatta även de kroppsarbetande kvinnorna och av dem betraktats som ett medel i kampen för bättre levnadsvillkor."

 

Rösträttsmöte. Kort ur fotoalbum ur Elin Wägners samling.
Anna Whitlock (sittandes i mitten), Ester Brisman, Emilia Bromée, Lydia Wahlström.
Man ser även Elin Wägner stående till vänster om Anna Whitlock.

Allmän och lika rösträtt

Rösträttsrörelsen var en folkrörelse som under liberal ledning 1886 – 1900 organiserade en landsomfattande kamp för den allmänna och lika rösträttens principer. Endast manliga medborgare med kommunal rösträtt och hög inkomst hade rätt att rösta i tvåkammarvalen enligt 1866 års riksdagsordning.  Endast 6 % av befolkningen i Sverige gavs alltså möjlighet att rösta i riksdagsvalen.

Missnöjet var stort och därför bildades Sveriges Allmänna Rösträttsförbund (SARF) 1890. Rörelsen ledde så småningom till ett mer demokratiskt styrelseskick i Sverige och var betydelsefull för samarbetet mellan liberaler och socialdemokrater när det gällde införandet av allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor efter första världskriget. 1909 fick alla män delta i politiska valen i landet och först 1921 fick kvinnorna den politiska rösträtten efter mycket hårt arbete.

Läs om Else Kleen och andra rösträttskvinnor

Läs om den kvinnliga rösträtten i Sverige

Källor och litteratur kvinnlig rösträtt

Arkiv i Riksarkivet

  • De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv – Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt LKPR
  • Lydia Wahlströms arkiv
  • Signe Bergmans arkiv

Litteratur

  • Riksdagstryck med Första och Andra Kammarens protokoll, propositioner och diskussioner, 1912.
  • Erik Lindorm: Gustaf V och hans tid, 1907 – 1918, s. 211
  • Kvinnors kamp för rösträtt- Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek
  • Ulrika Knutsson: Kvinnor på gränsen till genombrott, 2004
  • S.Björklund: Anna Whitlock: en svensk märkeskvinna, 1931
  • Kristina Lundgren: Allt för mycket kvinna. En biografi om Else Kleen, 2010
  • Presshistorisk årsbok 2004 , Rösträtten och pressen, Martina Hofmann von Baltenau, Monika Israelsson och Moa Kärnstrand
  • Presshistorisk årsbok 2006, Else Kleen – rösträttsrörelsens pressdrabant, Kristina Lundgren
  • Barbro Hedvall: Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, 2011
  • Gunnela Björk: Att förhandla sitt medborgarskap – kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900 – 1950, 1999
  • Josefin Rönnbäck: Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902 – 1921, 2004.
Göteborgs universitetsbibliotek ”Kvinnors kamp för rösträtt”

Här finns historien bakom den kvinnliga rösträtten i Sverige, Fredrik T. Borgs motion om likställd rösträtt från 1884 samt rösträttslitteratur och mycket annat som rör den kvinnliga rösträtten.

Kvinnors kamp för rösträtt - Göteborgs universitetsbibliotek

Digitaliserade tidskrifter
  • Tidevarvet
  • Rösträtt för kvinnor
  • Dagny
  • Idun
  • Hertha
  • Framåt

Digitaliserade tidskrifter - Göteborgs universitetsbibliotek

Ansvarig för sidan/ kontakt
Petra Nyberg
Sidan publicerad: 2013-06-28 | Sidan senast uppdaterad: 2016-11-25