Alltsedan Gymnastiska centralinstitutets (GCI / KGCI, vars arkiv finns i Riksarkivet) grundande 1813 har idrotten funnits på den militära agendan. Vid GCI utbildades lärare och instruktörer även för krigsmaktens behov. Grundaren Pehr Henric Ling (1776-1839) undervisade i ämnet på Karlberg 1813-1825, som fäktmästare från 1818. Hans Gymnastikens allmänna grunder (1834-1840) samt reglemente för gymnastik kom länge att bli vägledande inom gymnastikundervisningen inom krigsmakten till lands och sjöss.
Den militära idrotten kom i huvudsak att bedrivas förbandsvis. Under 1890-talet och senare kom organiserad tävlingsverksamhet igång inom militärdistrikt och fördelningar med början 1893 i Stockholm (Militäridrottens Stockholmsdistrikt).
Föreningar med anknytning till militär idrottsverksamhet grundades tidigt. I Krigsarkivet förvaras arkiven efter närmare 30 sådana, varav den äldsta, Officerarnas målskjutningsförbund bildades så tidigt som 1859, filialer i garnisonsorterna tillkom under 1880-talet. Av andra tidiga föreningar kan nämnas Kungl Flottans idrottsförening i Stockholm som grundades 1891 och Fortifikationsofficerarnas idrotts-och fältrittklubb som tillkom 1899. År 1909 bildades som en paraplyorganisation till de militära idrottsdistrikten Sveriges militära idrottsförbund (SMI) med syfte att väcka idrottsintresse inom krigsmakten. Förbundet är knutet till Conseil International du Sport Militaire (CISM). SMI anslöts 1962 till Riksidrottsförbundet. Förbundet uppgick 2001 i Sveriges militära idrotts-och mångkampförbund.
Till en början dominerade klassiskt militära idrottsgrenar som fäktning, fälttävlan, fältritt, olika skyttegrenar och orienteringslöpning (till en början benämnt rapportföring); senare följde friidrottens olika grenar samt rodd, segling, bandy mm. Mellan 1984-1995 fanns t.o.m. en Thriathlonsektion och en fallskärmssektion inom SMI.
Flottans idrottsförening stod tidigt för sportsliga framgångar, bl.a. ett bandylag (Sjökrigsskolans) i mästarklass 1909-1910 och betydande handbollsframgångar under 1930-och 40-talen med segrar i allsvenskan 1936/37.
I mästarklass. Sjökrigsskolans bandylag 1909-1910. Flottans idrottsförening i Stockholm serie K.
Bertil Uggla
Som exempel på ett personarkiv med klar idrottsanknytning står Bertil Ugglas arkiv i Krigsarkivet. Bertil Gustafson Uggla (1890-1945) blev officer 1910 vid Svea livgarde, kapten 1925, avancerade 1939 till överste och var bl.a. chef för Krigsskolan 1940-44. Han var aktivt engagerad i Finlandskommitténs arbete 1939-40 som chef för dess militärbyrå. I november 1944 blev han chef för Gymnastiska centralinstitutet. Uggla hade då en gedigen personlig idrottskarriär bakom sig. Han vara flera gånger svensk mästare i stavhopp, florett-och värjfäktning samt i modern femkamp. Bertil Uggla fick bronsmedalj i stavhopp vid Stockholmsolympiaden 1912 och i modern femkamp vid olympiaden i Paris 1924.
Bertil Uggla 1890-1945. Teckning av Wallin 1942.
Krigsarkivet Porträttsamlingen samt Bertil Ugglas arkiv volym 4
Framför allt för en bredare allmänhet gjorde sig Uggla känd som idrotts- och gymnastikledare och kunskapsspridare, bland annat ledde han radions morgongymnastik under många år med början 1929. Han producerade även åtskilligt informations- och undervisningsmaterial inom idrott och gymnastik. Stockholms idrottsstyrelses gymnastikprogram (1933) hade Uggla som upphovsman. Hans arkiv innehåller åtskilligt material från hans intensiva upplysningsverksamhet, bl.a. detta.
Bilderna till vänster: Uggla bidrog själv. Bertil Ugglas arkiv volym 4. Illustrationerna: Motionsgymnastikprogram (Stockholms stads Idrottsstyrelse 1933) Bertil Ugglas arkiv volym 4.
Klicka på bilderna för att se dem i större format.
Det är signifikativt att Bertil Uggla mötte döden under ett träningspass inför fälttävlan i Linköping på kvällen den 29 september 1945 i en skog utanför Karlstad.
SVT: Morgongymnastik med Bertil Uggla
Text: Anders Degerström (bearbetad av Karin Borgkvist Ljung)
