Unescos Världsminnesprogram
Unescos Världsminnesprogram grundades 1992 i syfte att främja staters och organisationers arbete för världens dokumentarv. Inom programmet koordineras insatser för att sprida kunskap om dokumentarvens betydelse och ta fram metoder för bevarande och tillgängliggörande. På Unescos lista över världsminnen finns hela arkiv och enskilda dokument i form av texter, ritningar, målningar, fotografier, filmer m.m. Det finns åtta
svenska världsminnen.
Den svenska kommitténs arbete och sammansättning
I Sverige finns en nationell expertkommitté med ansvar för samordning av landets befintliga världsminnen och beredning av nya nomineringsförslag. Vem som helst kan när som helst inkomma med nomineringsförslag till kommittén.
Arbetet i Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet sker i nära samarbete med
Svenska Unescorådet. Kommittén föreslår nomineringar till rådet som i sin tur fattar beslut och nominerar till Unesco.
Vid frågor, skriv till
varldsminnen@riksarkivet.se
Nomineringsförslag till Unesco 2023
Svenska Unecorådet har fattat beslut om att nominera
Karl Tiréns samling av samisk jojk
och
Ravensbrückarkivet
till Unescos världsminneslista efter förslag från Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.
Karl Tiréns samling av samisk jojk
Förvarande institutioner: Statens musikverk och Institutet för språk och folkminnen
Foto: Eric Hammarström, Svenskt visarkiv.
Materialet ger en bild av den samiska musikkulturen som saknar motsvarighet. Samlingen är av nordisk och internationell betydelse då den omfattar muntliga traditioner från ett av Europas urfolk.
Läs mer på Svenskt visarkiv
Ravensbrückarkivet
Förvarande institution: Lunds universitetsbibliotek
Samlingen utmärker sig genom sitt djup och sin mångsidighet och som ett av de tidigaste vittnesbörden om nazisternas förbrytelser under andra världskriget.
Läs mer om samligen på Lunds universitetsbiblioteks webbplats
Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet (2023–2026)
Foto: Jenny Odell
Ordförande
Karin Åström Iko, riksarkivarie, Riksarkivet
Övriga ledamöter
Ola Kellgren, f.d. direktör för Nordisk kulturkontakt, Helsingfors, och f.d. regionkulturchef i Västerbotten
Inger Mattsson, chef för Avdelningen för arkiv och bibliotek, Riksantikvarieämbetet
Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
Fredrik Skott, chef för Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg, Institutet för språk och folkminnen, och sekreterare i Kungl. Gustav Adolfs Akademien
Emma Stockhaus, chef för Avdelningen för forskarstöd och användartjänster, Kungliga biblioteket
Birgitta Svensson, professor i etnologi, Kungliga Vitterhetsakademien
Sekreterare
Maria Larsson Östergren, 1:e arkivarie, Riksarkivet
Svenska världsminnen
Alfred Nobels familjearkiv
Förvarande institution: Riksarkivet
Utnämnt till världsminne: 2007
Foto: Henrik Lithner, Riksarkivet
Familjearkivet består dels av Alfred Nobels arkiv som huvudsakligen innehåller kopieböcker, manuskript, korrespondens och andra handlingar rörande Alfred Nobels uppfinningar, dels av Nobelska arkivet som innehåller handlingar rörande familjen Nobels industriella och kommersiella verksamhet.
Astrid Lindgrens arkiv
Förvarande institution: Kungliga biblioteket
Utnämnt till världsminne: 2005
© Kungliga biblioteket. Foto: Jens Östman
I det 150 hyllmeter stora arkivet efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren finns 75 000 brev och 100 000 pressklipp samt manuskript, koncept och anteckningsböcker.
Codex argenteus – Silverbibeln
Förvarande institution: Uppsala universitetsbibliotek
Utnämnt till världsminne: 2011
Codex argenteus, eller Silverbibeln, är en nedteckning av de fyra evangelierna på gotiskt språk. Den skrevs under tidigt 500-tal i Norditalien och donerades till Uppsala universitet 1669. Den är skriven med silver- och guldbläck på mycket tunt pergament.
Dag Hammarskjölds samling
Förvarande institution: Kungliga biblioteket
Utnämnt till världsminne: 2017
© Kungliga biblioteket
Samlingen består huvudsakligen av handlingar från Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare i FN, såsom korrespondens, anteckningsböcker och manuskript. Däri finns även handlingar rörande bland annat privatekonomi och fritidsintressen.
Emanuel Swedenborgs arkiv
Förvarande institution: Kungliga Vetenskapsakademien
Utnämnt till världsminne: 2005
Foto: Anders Kronborg
Arkivet efter vetenskapsmannen och bibeltolkaren Emanuel Swedenborg består av över 20 000 manuskriptsidor. Det donerades till Kungliga Vetenskapsakademien redan 1772.
Ingmar Bergmans arkiv
Förvarande institution: Stiftelsen Ingmar Bergman
Utnämnt till världsminne: 2007
© Stiftelsen Ingmar Bergman. Foto: Anders Roth
Ingmar Bergmans arkiv från 65 års konstnärlig verksamhet innehåller bland annat manuskript, brev, produktionshandlingar och fotografier från filmer och teateruppsättningar.
Stockholms stads byggnadsritningar
Förvarande institution: Stockholms stadsarkiv
Utnämnt till världsminne: 2011
I samlingen finns cirka 2,5 miljoner ritningar och planer över huvuddelen av alla byggnader som byggts eller byggts om i Stockholm under perioden 1713–1978.
Tryckfrihetsförordningen 1766
Förvarande institutioner: Kungliga biblioteket och Riksarkivet
Utnämnt till världsminne: 2023
Foto: Emre Olgun, Riksarkivet
Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 anses vara den första i världen. Världsminnet omfattar de källor som berättar om lagstiftningens tillkomst. Dessutom ingår en del av det som blev förordningens omedelbara resultat i form av trycksaker och pamfletter.
