Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet

Unescos Världsminnesprogram

Unescos Världsminnesprogram grundades 1992 i syfte att främja staters och organisationers arbete för världens dokumentarv. Inom programmet koordineras insatser för att sprida kunskap om dokumentarvens betydelse och ta fram metoder för bevarande och tillgängliggörande. På Unescos lista över världsminnen finns hela arkiv och enskilda dokument i form av texter, ritningar, målningar, fotografier, filmer m.m. Det finns sju svenska världsminnen.

Aktuellt just nu

Välkommen att vara med när Världsminnesprogrammets 30-årsjubileum firas på Riksarkivet i Stockholm den 5 december 2022. Se programmet här.

Den svenska kommitténs arbete och sammansättning

I Sverige finns en nationell expertkommitté med ansvar för samordning av landets befintliga världsminnen och beredning av nya nomineringsförslag. Vem som helst kan när som helst inkomma med nomineringsförslag till kommittén.

Arbetet i Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet sker i nära samarbete med Svenska Unescorådet. Kommittén föreslår nomineringar till rådet som i sin tur fattar beslut och nominerar till Unesco.

2021 nominerades Tryckfrihetsförordningen till Unescos världsminneslista. Bakom nomineringen står Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Unesco väntas ta beslut under 2023. Läs mer om nomineringen här.

Vid frågor, skriv till varldsminnen@riksarkivet.se

Svenska världsminnen

Alfred Nobels familjearkiv

Förvarande institution: Riksarkivet 

Utnämnt till världsminne: 2007

Foto: Henrik Lithner, Riksarkivet

Familjearkivet består dels av Alfred Nobels arkiv som huvudsakligen innehåller kopieböcker, manuskript, korrespondens och andra handlingar rörande Alfred Nobels uppfinningar, dels av Nobelska arkivet som innehåller handlingar rörande familjen Nobels industriella och kommersiella verksamhet.

Astrid Lindgrens arkiv

Förvarande institution: Kungliga biblioteket

Utnämnt till världsminne: 2005

© Kungliga biblioteket. Foto: Jens Östman

I det 150 hyllmeter stora arkivet efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren finns 75 000 brev och 100 000 pressklipp samt manuskript, koncept och anteckningsböcker.

Codex argenteus – Silverbibeln

Förvarande institution: Uppsala universitetsbibliotek 

Utnämnt till världsminne: 2011

Codex argenteus, eller Silverbibeln, är en nedteckning av de fyra evangelierna på gotiskt språk. Den skrevs under tidigt 500-tal i Norditalien och donerades till Uppsala universitet 1669. Den är skriven med silver- och guldbläck på mycket tunt pergament.

Dag Hammarskjölds samling

Förvarande institution: Kungliga biblioteket

Utnämnt till världsminne: 2017

© Kungliga biblioteket

Samlingen består huvudsakligen av handlingar från Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare i FN, såsom korrespondens, anteckningsböcker och manuskript. Däri finns även handlingar rörande bland annat privatekonomi och fritidsintressen.

Emanuel Swedenborgs arkiv

Förvarande institution: Kungliga Vetenskapsakademien

Utnämnt till världsminne: 2005

Foto: Anders Kronborg

Arkivet efter vetenskapsmannen och bibeltolkaren Emanuel Swedenborg består av över 20 000 manuskriptsidor. Det donerades till Kungliga Vetenskapsakademien redan 1772.

Ingmar Bergmans arkiv

Förvarande institution: Stiftelsen Ingmar Bergman

Utnämnt till världsminne: 2007

© Stiftelsen Ingmar Bergman. Foto: Anders Roth

Ingmar Bergmans arkiv från 65 års konstnärlig verksamhet innehåller bland annat manuskript, brev, produktionshandlingar och fotografier från filmer och teateruppsättningar.

Stockholms stads byggnadsritningar

Förvarande institution: Stockholms stadsarkiv

Utnämnt till världsminne: 2011

I samlingen finns cirka 2,5 miljoner ritningar och planer över huvuddelen av alla byggnader som byggts eller byggts om i Stockholm under perioden 1713–1978.

Här kan du ladda ner informationsfoldern Världsminnen i Sverige.