Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet

Unescos Världsminnesprogram

Unescos Världsminnesprogram grundades 1992 i syfte att främja staters och organisationers arbete för världens dokumentarv. Inom programmet koordineras insatser för att sprida kunskap om dokumentarvens betydelse och ta fram metoder för bevarande och tillgängliggörande. På Unescos lista över världsminnen finns hela arkiv och enskilda dokument i form av texter, ritningar, målningar, fotografier, filmer m.m. Det finns sju svenska världsminnen.

Den svenska kommitténs arbete och sammansättning

I Sverige finns en nationell expertkommitté med ansvar för samordning av landets befintliga världsminnen och beredning av nya nomineringsförslag. Den sittande kommittén har mandat till utgången av 2022. Arbetet i Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet sker i nära samarbete med Svenska Unescorådet.

Unesco genomför just nu en revision av Världsminnesprogrammet. En arbetsgrupp utreder vilket ansvar medlemsländer, experter respektive Unescos sekretariat ska ha vid utnämning av världsminnen. Revisionen väntas vara klar tidigast hösten 2021 och programmet är tills vidare stängt för nomineringar. Den svenska kommittén tar därför inte emot några nya nomineringsförslag.

Tonvikten i kommitténs arbete ligger i nuläget på att bereda redan inkomna nomineringsförslag samt att planera samverkansaktiviteter för de institutioner som förvarar våra svenska världsminnen.

Vid frågor, skriv till varldsminnen@riksarkivet.se

Svenska världsminnen

Alfred Nobels familjearkiv

Förvarande institution: Riksarkivet 

Utnämnt till världsminne: 2007

Familjearkivet består dels av Alfred Nobels arkiv som huvudsakligen innehåller kopieböcker, manuskript, korrespondens och andra handlingar rörande Alfred Nobels uppfinningar, dels av Nobelska arkivet som innehåller handlingar rörande familjen Nobels industriella och kommersiella verksamhet.

Astrid Lindgrens arkiv

Förvarande institution: Kungliga biblioteket

Utnämnt till världsminne: 2005

© Kungliga biblioteket. Foto: Jens Östman

I det 150 hyllmeter stora arkivet efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren finns 75 000 brev och 100 000 pressklipp samt manuskript, koncept och anteckningsböcker.

Codex argenteus – Silverbibeln

Förvarande institution: Uppsala universitetsbibliotek 

Utnämnt till världsminne: 2011

Codex argenteus, eller Silverbibeln, är en nedteckning av de fyra evangelierna på gotiskt språk. Den skrevs under tidigt 500-tal i Norditalien och donerades till Uppsala universitet 1669. Den är skriven med silver- och guldbläck på mycket tunt pergament.

Dag Hammarskjölds samling

Förvarande institution: Kungliga biblioteket

Utnämnt till världsminne: 2017

© Kungliga biblioteket

Samlingen består huvudsakligen av handlingar från Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare i FN, såsom korrespondens, anteckningsböcker och manuskript. Däri finns även handlingar rörande bland annat privatekonomi och fritidsintressen.

Emanuel Swedenborgs arkiv

Förvarande institution: Kungliga Vetenskapsakademien

Utnämnt till världsminne: 2005

Arkivet efter vetenskapsmannen och bibeltolkaren Emanuel Swedenborg består av över 20 000 manuskriptsidor. Det donerades till Kungliga Vetenskapsakademien redan 1772.

Ingmar Bergmans arkiv

Förvarande institution: Stiftelsen Ingmar Bergman

Utnämnt till världsminne: 2007

© Stiftelsen Ingmar Bergman. Foto: Anders Roth

Ingmar Bergmans arkiv från 65 års konstnärlig verksamhet innehåller bland annat manuskript, brev, produktionshandlingar och fotografier från filmer och teateruppsättningar.

Stockholms stads byggnadsritningar

Förvarande institution: Stockholms stadsarkiv

Utnämnt till världsminne: 2011

I samlingen finns cirka 2,5 miljoner ritningar och planer över huvuddelen av alla byggnader som byggts eller byggts om i Stockholm under perioden 1713–1978.