Den svenska filmcensuren

Avsnitt 1 – 7 juli 2021

"De dåliga biografnöjena"

Föga anade väl besökarna på industrimässan i Malmö sommaren 1896, där det för fösta gången visades film offentligt i Sverige, vilken genomslagskraft mediet film skulle få. Filmen fick omgående en dålig stämpel men ungdomen och barnen älskade den. I det första avsnittet får vi höra berättelsen om hur filmen gjorde entré i halvdiktaturen Sverige. Hur skulle det nya mediet kontrolleras och de skadliga filmerna stoppas? Den som trodde att 1910-talets film mer oskyldig har nog inte sett Piff’s arv från 1911. Vad var det man inte fick visa? Vi diskuterar bl.a. Thriller – grym film, Sökarna och även filmer som var så hemska att de var förbjudna i 60 år! Avsnittet innehåller även en internationell utblick, hur censurerades filmer i andra länder?

Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)

Transkribering av avsnitt 1: De dåliga biografnöjena (pdf)

Bildcollage: Två svartvita fotografier med personal som granskar och klipper film rent konkret samt en annons från Kornhamn-biografen i Stockholm från februari 1910. Dessutom ett telegram från finska censurbyrån som undrar hur filmen Häxan klippts i Sverige.

Avsnitt 2 – 21 juli 2021

"Det är inte censur det handlar om, det är mera fråga om mentalhygienisk verksamhet som vi sysslar med"

Är filmvåld värre om det har kvinnlig avsändare och kan 91:an Karlsson inspirera till smygkikande på nakna rumpor? Hur är det, vad ger barn mest ångest, östeuropeiska dramafilmer eller E.T? I seriens andra avsnitt gästas vi av filmjournalisten Emma Gray Munthe som ansluter för ett spännande och roligt samtal om genus, droger, klass och brott i förhållande till filmcensur. Komedin 9-5 med bl.a. Dolly Parton blev censurerad i Sverige, varför? Hör också Emmas ögonvittnesskildring från när en fullsatt biosalong i Cannes reagerar på stympning i filmen Antichrist.

Medverkande: Emma Gray Munthe (gäst), Håkan Malmberg, Joakim Andersson, Jens Kling (Riksarkivet)

Rättelse: I avsnittet har ett litet faktafel smugit sig in i samtalet. Vår gäst Emma Gray Munthe meddelar att biblioteken som hon pratar om i början inte alls reste runt som hon säger, utan var det som på engelska kallas "circulating libraries" - det vill säga kommersiella lånebibliotek.

Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)

Transkribering av avsnitt 2: "Det är inte censur det handlar om, det är mera fråga om mentalhygienisk verksamhet som vi sysslar med" (pdf)

Bildcollage: Pressklipp från debatten om filmen Death Weekend, ett granskningskort från samma film samt ett kompendium med debattinlagor som filmens svenske distributör satt samman.

Avsnitt 3 – 4 augusti 2021

Det moraliska ansvaret – och det formella

Hur känns det att sitta och titta på obehaglig film hela dagarna? I seriens tredje avsnitt deltar Gunnel Arrbäck, som mellan åren 1981 och 2007 var direktör för Biografbyrån. Med Gunnel diskuterar vi vardagen för den som arbetar med filmcensur. En vardag där mediadrev, kontroverser och bombhot ingick på regelbunden basis. Kan man som statligt avlönad tjänsteman lära sig att bli objektiv i sina bedömningar? Vidare får vi veta hur det gick till när Selma Lagerlöf faktiskt fick Biografbyrån att ändra ståndpunkt, något Dr Lagerlöf alltså kunde men inte Martin Scorsese. Vi kommer även in på frågan om filmcensur under världskrigen, kan en spark på en vattenflaska äventyra förhållandet till främmande makt och hur var det, var Diktatorn någonsin förbjuden i Sverige?

Medverkande: Gunnel Arrbäck (gäst), Håkan Malmberg, Joakim Andersson, Jens Kling (Riksarkivet).

Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)

Transkribering av avsnitt 3: Det moraliska ansvaret – och det formella (pdf)

Bildcollage: Bild ur tidning på Gunnel Arrbäck, en polisanmälan om bombhot mot Statens Biografbyrå samt en PM från Statens Biografbyrå angående utländsk propaganda i film (från krigstiden).

Avsnitt 4 – 18 augusti 2021

Massakrer, monsterhysteri och moralpanik - och vem behöver egentligen video?

Fanns det varulvar i Trelleborg i början av 1970-talet? I alla fall gjorde vittnesuppgifter det gällande. Var SVT, och deras satsning på skräckfilmer sommaren 1972, ansvarig? I det fjärde och sista avsnittet gästas vi av skribenten Martin Kristensson som berättar om monsterfilmerna och den efterföljande hysterin. Vad gör en ung människa dagen efter Studio S program om videovåld 1980? (Spoiler: köper video). Vad var det som hände egentligen där på 1980-talet, hur kunde debatten bli som den blev? Även i detta avsnitt får vi besök av Gunnel Arrbäck som berättar om sina, och Biografbyråns, upplevelser av videovåldsdebatten och om censurens sedermera avskaffande. Missa inte det sista rafflande avsnittet av Riksarkivets serie om svensk filmcensur!

Medverkande: Martin Kristensson (gäst) Gunnel Arrbäck (gäst), Håkan Malmberg, Joakim Andersson, Jens Kling (Riksarkivet).

Lyssna på avsnittet (öppnas i soundcloud)

Transkribering av avsnitt 4: Massakrer, monsterhysteri och moralpanik - och vem behöver egentligen video? (pdf)

Bildcollage: Tidningsrubrik: "Jag tycker inte vi ska ha censur", brev med hot undertecknat "Videoälskare", text från granskningskortet till filmen Motorsågsmassakern, PM från Biografbyrån om den nya videolagen, pressklipp samt en skärmbild från informationsfilm från Biografbyrån.