Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har skrivit ett flertal böcker som tar upp genuskonflikten i uppbyggandet av det Per Albin Hanssonska ”folkhemmet”. I fokus står den socialdemokratiska regeringens politik på 1930- och 40-talen samt ”socialingenjörerna” makarna Myrdals idéer och influenser på samtiden under samma tidsperiod.
Hushållsdemokrati och husmoderskontrakt
Hirdman talar i sin forskning om begreppen ”hushållsdemokrati” och ”husmoderskontrakt”. Begreppet ”hushållsdemokrati” betecknar den uppdelning mellan det stora, manliga hushållet (med arbetsmarknad och politisk makt i centrum) och det lilla, kvinnliga hushållet (med hemmet och det sociala ansvaret i centrum) som rådde i den unga välfärdsstaten Sverige under åren 1930–1960.
Man kan tala om ett outtalat ”husmoderskontrakt”, skapat av både den (huvudsakligen manliga) socialdemokratiska regeringen och kvinnorna själva, de som fick anta rollen som husmödrar. Kvinnan sågs mest som ett problem för samhället, som måste lösas för att passa in i det nya socialistiska folkhem som höll på att skapas. Exempelvis kallade Alva Myrdal 30-talets kvinnor för ”samhällets problembarn nummer ett”.
Det trivsamma folkhemmet
Per Albin Hansson skrev 1927: "Vi har hunnit så långt att vi kunna börja reda det stora folkhemmet. Det är fråga om att där skapa trevnad och trivsel, göra det gott och varmt, ljust och glatt och fritt. För en kvinna borde det icke finnas en mera lockande uppgift. Kanske behövdes det blott att hon får ögonen på den, att hon får väckelsen, för att hon skall komma med hela sin iver och förståelse."
Folkhemmet inreds. Köksinteriör från Enskede. Foto: Erik Holmén 1935. Stockholms Stadsmuseum, fotonummer POSE 362, Fa 44608, SM 545.
Det "kvinnliga problemet"
Det fanns enligt Hirdman två olika synsätt när det gällde att ta itu med det ”kvinnliga problemet” i fråga om kvinnans roll på arbetsmarknaden och hemarbetsfunktionen. En möjlighet var att upphöja hemarbetets och husmoderns status i samhället genom att professionalisera arbetet och kräva utbildning. Den andra möjligheten var att samhället genom olika reformer inom framför allt barnomsorgen underlättade för kvinnorna att komma ut på den tidigare ”manliga” arbetsmarknaden. Det är här som makarna Myrdal kommer in i bilden.
Den myrdalska visionen
1934 utkom Alva och Gunnar Myrdals mest kända och omdebatterade bok, ”Kris i befolkningsfrågan”. Även om titeln avslöjar att huvudsyftet med boken var att ta upp problemet med det låga barnafödandet i Sverige, innehöll boken ett nytt slags socialpolitiskt recept som inte minst påverkade genuskonflikten.
Makarna Myrdals lösning bestod i att skapa en ny sorts familj, där en kollektiv och statlig barnomsorg skulle göra det möjligt för kvinnan att befrias från den uppgift som var det största hindret för henne i kampen för ett yrke utanför hemmet. I förlängningen skulle kvinnan få en samhällelig roll som var lika mycket värd som mannens.
Exempel på reformer som skulle underlätta skapandet av den nya familjen var bostadslån och -bidrag, barnavårdscentraler och skolläkare som ansvarade för barnens hälsa, samt allmänt barnbidrag. Sådana var 1930-talets drömmar. Verkligheten var dock en annan.
Den professionella hemmafrun
1938 lämnade befolkningskommissionen sitt betänkande. Den tog ett steg tillbaka från makarna Myrdals visioner. Om det inte redan hade gjorts tidigare, var det här om någon gång som husmodersnormen fastställdes. Den professionella hemmafrun sågs nämligen som lösningen på kvinnoproblemet.
Senare reformer så som mödravård, fri förlossning, gratis barnavård, och så vidare underlättade visserligen kvinnans roll som mödrar, men den höll henne också kvar i hemmet, menar Yvonne Hirdman.
Matlagning i Södra Ängby. Foto: Carl Gustaf Rosenberg 1935. Stockholms Stadsmuseum, fotonummer SM 533, Fa 44604, POSF 530
Fotografierna på denna sida kommer från Stockholmskällan
På
Stockholmskällan
publiceras fotografier, gamla dokument, kartor, filmer och mycket annat som berättar om Stockholm och stockholmare i olika tider. Stockholmskällan är ett pågående projekt och nytt material läggs ut varje dag.
