Här skriver Tommy om sitt liv och sina framtidsplaner 1960.
Så långt jag kan minnas har mitt största intresse varit att ”gå och rota i skogen”, helst då det om hösten blir klara, fina dagar, och man på långt håll kan höra hundar som jagar, och med lite tur kan komma i pass för drevet och få en liten skymt av haren, eller kanske en stor råbock.
Därför blev det just ingen diskussion, om vad jag skulle göra då jag första gången skulle söka mej ett arbete. Jag gick bara fram till Skogvaktarn, som har en bevakning åt Korsnäs, och han höll just då på med att staka ut för en upplagsplats på en av våra åkrar.
Jag blev lovad arbete, och när skolan slutade för året började jag. Jag trivdes mycket bra med arbetet den sommaren, naturligtvis mycket tack vare bra arbetskamrater, särskilt Erik, som berättade en del om Frossarbo, han hade just gått här, och var full av entusiasm för stället.
Då hösten kom och jag började skolan igen var jag på det klara med att jag skulle fortsätta i skogen. Jag hade tänkt mej ett yrke utom skogen, och det skulle i så fall varit på vägen. Men jag trivs mycket bra i skogen, och vill gärna ha
levande ting att syssla med. Sedan skolan slutat har jag jobbat i skogen ett tag och fortsatt att trivas med det. Man har varnat mej från alla håll och kanter för skogen, att det är för tungt och att det är för dåligt betalt, men jag inser inte att man skall gå i ett arbete man vantrivs med för att göra andra människor till lags.
Jag antar att jag nu tagit de första stapplande steget på en utbildning inom skogen, men jag har märkt en del saker redan efter två dagar, som gör att jag inte är riktigt nöjd med mig själv.
Och den framtids bild jag har föresatt mig verkar ganska avlägsen, nämligen att sitta som skogvaktare över en liten bevakning, med en fem, sex man.
Jag antar att man får gå in lite mera för plugg än vad man gjort tidigare, om det skall bli något resultat. Jag har en ”femårsplan”, nämligen att först gå ut den här kursen efter bästa förmåga och sedan praktisera och försöka komma in på en förmanskurs. Och då jag kommit en bit över tjugo, börja på folkhögskola, för det behövs nog då. Och sedan återstår väl bara skogsskolan att försöka sig på.
Källa: Skogsvårdsstyrelsen i Uppsala län, volym F2a:5, Handlingar angående utbildning och rådgivning 1959–1965 (Landsarkivet i Uppsala)
