De medeltida samlingarna i Vatikanarkivet har till största delen varit tillgängliga för forskningen sedan slutet av 1800-talet. Detta gäller dock inte det påvliga penitentiariearkivet, där de medeltida delarna öppnades för forskare först 1983. Idag pågår runt om i Europa en rad nationella och internationella projekt som syftar till att presentera relevanta delar av penitentiarians material.
Det medeltida penitentiarieämbetet hade befogenheter inom fyra olika områden:
- att ge absolution åt den som gjort sig skyldig till särskilt allvarliga brott mot kanonisk rätt. Det kunde exempelvis röra sig om en person som hade mördat en präst eller om en präst som dödat en annan person
- att bevilja dispens för att handla i strid med kanonisk rätt - till exempel äktenskap med en släkting eller prästvigning trots att man var född utom äktenskapet eller hade dålig syn
- att ge tillstånd att utöva den kristna religionen på ett sätt som stred mot kanonisk rätt. Ett vanligt ärende är begäran om tillstånd att bikta sig för en annan präst än den egna församlingsprästen
- att utfärda officiella deklarationer om att en person som kunde misstänkas vara skyldig till brott inte var det enligt kanonisk rätt.
I stora registervolymer i penitentiarians arkiv i Vatikanen registrerades de inkomna och bifallna supplikerna. De kopierades – ofta i förkortad form – och sorterades in under olika rubriker beroende på typ av ärende: äktenskapsärenden, illegitimitetsärenden, kyrkliga befordringsärenden, biktärenden, ärenden gällande intyg om oskuld och övriga ärenden. Som dessa olika rubriker antyder kan materialet i penitentiariearkivet ge oss en inblick i medeltidsmänniskans vardag. Äktenskap, karriär, matvanor, våld och samvetskval är sådant som vi idag anser vara högst privata saker, men som den katolska kyrkan hade inflytande över under medeltiden.
Under senmedeltiden registrerades omkring 440 svenska fall i penitentiarian. Det första av dessa i arkivets register är från 1410 och det sista från 1526. Samtliga medeltida svenska stift finns representerade i materialet. Flest suppliker har inkommit från Åbo och Uppsala stift, därefter följer Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö.
Boken
Auctoritate Papae. The Church Province of Uppsala and the Apostolic Penitentiary 1410-1526
blev resultatet av projektet "Syndare från norr", som pågick mellan 2006 och 2008. Projektet syftade till att ge ut, undersöka och kommentera allt material rörande det medeltida Sverige som bevarats i penitentiariearkivet. Ambitionen var att åstadkomma en kritisk edition även av det fåtal dokument som finns bevarade lokalt, exempelvis i Svenska Riksarkivet och Finska Riksarkivet. Till editionen fogades också en utförlig inledning, sakkommentarer och förklaringar, och, inte minst, register till var och en av suppliktexterna. Arbetet finansierades av Riksarkivet, Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien och utfördes av historikern Kirsi Salonen och latinisten Sara Risberg. Claes Gejrot var projektledare.
