Riksarkivet utgör en central aktör i den nationella forskningsinfrastrukturen. Som förvaltare av strax under 80 hyllmil analogt material och 300 miljoner digitala dokument är Riksarkivet en ovärderlig resurs för dagens och framtidens forskning och informationsförsörjning.

Myndigheten deltar i ett flertal forsknings- och informationsinfrastrukturprojekt i samarbete med forskningsinstitutioner och andra myndigheter. Flera av dem delfinansieras av externa forskningsfinansiärer, såsom Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin.

Myndigheten satsar särskilt på projekt som stärker och utvecklar den digitala tillgängligheten till arkivmaterial.

 

Att tilltala överheten: suppliker som kulturarv och källa till kunskap

Riksarkivet medverkar tillsammans med Uppsala universitet i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Att tilltala överheten: suppliker som kulturarv och källa till kunskap som finansieras av Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin.
Projektet syftar till att indexera skrivelser från enskilda riktade till länsstyrelsen i Örebro län under 1700-talet, för att skapa bättre sökvägar och göra det möjligt att klarlägga suppliken som litterär, språklig och juridisk form. Materialet digitiseras och görs tillgängligt online.

Läs mer om projektet här.

 

Maskintolkning av handskrivna källmaterial

Detta projekt går ut på att pröva och utvärdera tekniker för automatisk transkribering av handskrivna arkivmaterial inom Riksarkivet. Projektet sker i samarbete med organisationen READ-COOP SCE, som ansvarar för den AI-teknik som kommer att användas. Projektet har två mål: För det första, att skapa träningsdata och modeller med tekniken Handwritten Text Recognition (HTR). För det andra, att utveckla en prototyp för hur maskinellt tolkade texter kan tillgängliggöras för användare via Riksarkivets webbtjänster. Projektet pågår under 2020–2021 med stöd från Vinnova.

Läs mer om projektet här.

 

Swe-Clarin

CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) är en så kallad ERIC (European Research Infrastructure Consortium), bestående av ett tiotal EU-medlemmar och finansierat av Europeiska kommissionen, som syftar till att skapa en e-forskningsinfrastruktur som gör språkresurser och verktyg baserade på språkresurser och språkteknologi tillgängliga och användbara för forskare inom alla discipliner, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom Swe-Clarin (finansierat av Vetenskapsrådet) gick Sverige med i CLARIN ERIC under 2014. De nuvarande medlemmarna i Swe-Clarin omfattar följande institutioner: Språkbanken, Svensk nationell datatjänst (SND), Riksarkivet, Avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH, Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen), CILTLab vid Linköpings universitet, Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, och Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet.

Läs mer om Swe-Clarin här

 

SwedPop

SwedPop är ett infrastrukturprojekt som samordnar de viktigaste historiska befolkningsdatabaserna i Sverige till en gemensam resurs för det nationella och internationella forskarsamhället. Långa obrutna tidsserier som omfattar hela befolkningen finns tillgängliga från mitten av 1600-talet ända fram till idag. Det betyder att flergenerationsforskning inom många vetenskapsområden blir möjlig och tvärvetenskaplig forskning stimuleras.

Läs mer om SwedPop här