Riksarkivet är en central aktör i den nationella forskningsinfrastrukturen. Den akademiska forskningen arbetar idag i allt högre grad med digitala analysverktyg och behöver tillgång till Riksarkivets material på nya sätt.

Digitala informationsinfrastrukturer, i vilka digitaliserat material matas in i databaser, kodas och länkas samman, öppnar upp nya möjligheter för forskare att spåra både individer och företeelser över tid och rum, och få fatt på mönster som tidigare var omöjliga att rekonstruera på grund av tidsåtgången vid manuell hantering. Det gör att forskare kan ställa både nya och gamla typer av frågor till material från många olika typer av källor, och att forskningen blir mer tvärvetenskaplig.

Från 2017 prioriterar Riksarkivet frågor rörande digital tillgänglighet och digitala informationsinfrastrukturer inom myndighetens FoU-program.

 

Swe-Clarin

CLARIN (Common Language Resources and Technology Infrastructure) är en så kallad ERIC (European Research Infrastructure Consortium), bestående av ett tiotal EU-medlemmar och finansierat av Europeiska kommissionen, som syftar till att skapa en e-forskningsinfrastruktur som gör språkresurser och verktyg baserade på språkresurser och språkteknologi tillgängliga och användbara för forskare inom alla discipliner, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom Swe-Clarin (finansierat av Vetenskapsrådet) gick Sverige med i CLARIN ERIC under 2014. De nuvarande medlemmarna i Swe-Clarin omfattar följande institutioner: Språkbanken, Svensk nationell datatjänst (SND), Riksarkivet, Avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH, Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen), CILTLab vid Linköpings universitet, Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, och Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet.
Läs mer om Swe-Clarin här

 

TORA

TORA-projektet syftar till att etablera ett register över de historiska bebyggelseenheterna (byar och gårdar) i Sverige från medeltiden fram till omkring år 1800. Målsättningen är att etablera TORA-registret som ett nav/auktoritet för olika historiska databaser med geografisk information.
Läs mer om projektet här

 

SwedPop

SwedPop är ett infrastrukturprojekt som samordnar de viktigaste historiska befolkningsdatabaserna i Sverige till en gemensam resurs för det nationella och internationella forskarsamhället. Långa obrutna tidsserier som omfattar hela befolkningen finns tillgängliga från mitten av 1600-talet ända fram till idag. Det betyder att flergenerationsforskning inom många vetenskapsområden blir möjlig och tvärvetenskaplig forskning stimuleras.
Läs mer om SwedPop här


PREFORMA

Preforma är ett internationellt EU-projekt (finansierat av Europeiska kommissionens forsknings- och innovationsprogram för 2007-2013, FP7-ICT
Programme) med deltagarinstitutioner från flera europeiska länder, som syftar till att ta fram tre framtidssäkra bevarandeformat genom ett så kallad pre-Commercial procurement (PCP) förfarande. Formaten ska göras tillgängliga som open source, vilket betyder att de kommer att komma hela den europeiska arkivsektorn till del.
Läs mer om PREFORMA här


Det medeltida Sverige, DMS

Det medeltida Sverige (DMS) är ett historiskt forskningsprojekt som kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige.
Läs mer om projektet Det medeltida Sverige här


 

Sidan publicerad: 2017-08-24 | Sidan senast uppdaterad: 2017-09-06