När Finland drogs in i andra världskriget och omvärlden såg att landet behövde humanitära hjälpinsatser så bildades ett antal organisationer. Först var
Centrala Finlandshjälpen
som bildades den i december 1939 och organiserade emottagandet av ungefär 7 000 finska barn, mödrar och äldre personer. Eftersom det finska folket fortfarande hade det svårt även efter vinterkriget så bildades
Kommittén för finska sommarbarn
i maj 1941. Verksamheten hade som mål att kunna hjälpa några hundra sjuka eller undernärda finska barn att få spendera sommaren i Sverige. När Finland sedan på nytt drogs in i kriget 1941, i det så kallade fortsättningskriget, så handlade det inte längre bara om en sommarvistelse för de finska evakuerade barnen och i och med detta ändrades namnet till
Hjälpkommittén för Finlands barn. På finska sidan fanns motsvarigheten Finska Socialministeriets Barnförflyttningskommitté som hade till ansvar att välja vilka barn som skulle evakueras. Tanken var att barnen bara skulle åka iväg tills den värsta faran var över, sedan skulle de återvända till Finland.
En mängd lokalföreningar, länsombud, knutna till Hjälpkommittén för Finlands barn, bildades runt om i landet och samarbetet med exempelvis Svenska lottakåren var omfattande. Frivilliga lottor eller hjälpsystrar arbetade med evakueringarna och följde med barnen på resan från Finland över till Sverige och sina nya fosterhem. Under fortsättningskriget arbetade över 3 500 unga kvinnor ur alla samhällsgrupper frivilligt som lottor eller hjälpsystrar.
Läs informationsmaterialet från Hjälpkommittén för Finlands barn och svara på frågorna.
Källa:
Hjälpkommittén för Finlands barn, volym KI:2.
Källa:
Hjälpkommitténs för Finlands barn arkiv, cirkulär volym BI:1.