Livet som vuxen - Andreas memoarer
Andreas Bruce arbetade stora delar av sitt liv med att skriva ner sin livshistoria, sina memoarer. Kanske han hade förhoppningar om att de en dag skulle kunna ges ut i bokform.
Livsödet som började med att han föddes som flicka, och sedan fick läkarintyg på att han var man, och därefter som vuxen födde ett barn, var en berättelse som fascinerade redan i samtiden. I memoarerna kan man läsa mer om hans liv, om hur han träffade den kvinna han kom att leva med och hur han väljer att ta hand om sin dotter Lina.
Läs dokumenten och svara på frågorna.
Till frågorna
Avsnitt ur Andreas memoarer:
Klicka på bilden för förstoring
Avskrift och moderniserad text (pdf)
Avskrift och moderniserad text (pdf)
Källa:
Andreas Bruces personarkiv, Landsarkivet i Visby
På den här tiden hade kyrkan hand om folkbokföringen i Sverige och i och med det förde prästen anteckningar om människorna i församlingen. Genom att titta i en husförhörslängd, där befolkningen är organiserad utifrån det hushåll man tillhörde, kan man få fram mer information om Andreas och hans familj. Just denna husförhörslängd från Öja socken på Gotland är en renskrift eftersom originalet är i så dåligt skick.
På sidan ur husförhörslängden finns sex personer uppräknade och samtliga hör ihop på ett eller annat sätt. Carl Henric Falkenberg hade i ett tidigare skede en relation med Maria Lindblad och de fick tillsammans dottern Catharina Charlotta Elisabet Maria Falkenberg. Lars Henrik Salomon, som finns antecknad längst ner, är Catharina Charlotta Elisabet Maria Falkenbergs son.
Källa:
Husförhörslängd för åren 1847-1859 från Öja kyrkoarkiv, Landsarkivet i Visby
Frågor
Identifiera dokumenten
1. Vilka typer av källor är det?
2. Varför och när har de skapats?
3. Vilka har skapat dokumenten?
Arkivfrågor:
1. Carolina är Andreas dotter. Hur gammal var han då hon föddes?
2. Vad berättar memoarerna om Andreas affärsverksamhet?
3. I kolumnen ”Omständigheter” står det antecknad ”God frejd” på Carolinas rad. Ta reda på vad det innebär.
Diskussionsfrågor:
1. I husförhörslängden har prästen antecknat personerna som tillhör samma hushåll tillsammans på sidan. Med hushåll menas de människor som bor tillsammans, men som inte nödvändigtvis tillhör samma familj. Ett hushåll kan exempelvis inkludera en bonde, hans hustru, barn och de pigor och drängar som arbetade vid jordbruket. Vilka personer tror du räknades in i Andreas hushåll? Vilka tror du Andreas räknade som sin familj? Vad säger memoartexten om familjens sammansättning?
2. Vad behöver du tänka på när du använder denna typ av memoartext som historisk källa? Till vilken typ av frågeställningar fungerar memoarerna som källa?
3. Jämför texterna ur memoarerna med husförhörslängden.
Vad kan respektive källa berätta om familjens sammansättning?
Vilken av källorna är mest trovärdig? Varför?
