Det år Ida skrev dagbok förändrades mycket för landet Sverige. Sedan 1814 hade Sverige och Norge varit en union ”Förenade konungarikena Sverige och Norge”. Detta innebar att det var den svenske kungen som var statsöverhuvud i bägge länderna och utrikespolitiken sköttes från Stockholm. Norge var, kan man säga, lillebror till Sverige, fast man var ett eget rike och hade egna lagar. Men under de nära 100 åren med union förstärktes Norges ställning hela tiden gentemot Sverige. Bland annat genom att landet successivt införde egen statsminister,
parlamentarism
och fick, 1899, en egen flagga.
Norge hade en folkomröstning om att lämna unionen 1905, och 95 % av befolkningen röstade för att bilda ett självständigt land.
Läget mellan Norge och Sverige blev spänt.
En så kallad örlogsgös, dvs en flagga fartyg hade i fören. 1844 fick Sverige och Norge en gemensam. Foto: Public domain
Ida Larsson verkar inte märka mycket av det politiska läget sommaren 1905, trots att trupp-transporter och upprustning på bägge sidor gränsen gör att rädslan för att ett krig ska utbryta mellan länderna är stor.
Läget löses med hårda förhandlingar mellan ländernas politiker istället, och Norge blir självständigt.
Enligt norrmännen sker detta den 7 juni, då Stortinget i Norge förklarade landet för självständigt, men enligt svenskarna den 28 oktober då Sveriges riksdag fattar beslutet om Norges självständighet.
Källa:
Löpsedel
Klicka på bilden för förstoring
Ur:
Bengt Byströms gåva, Landsarkivet i Östersund
Källa:
Telegram
Klicka på bilden för förstoring
Ur:
Tullstationens (tullkammarens, gränsposteringens) i Melens arkiv E: I, Landsarkivet i Östersund
Avskrift av telegrammet (pdf)
Källa:
Dagbok
Klicka på bilden för förstoring
Ur:
Ida Larssons familjearkiv, Landsarkivet i Östersund
Avskrift av dagboken (pdf)
Källa:
Artikel
Klicka på bilden för förstoring
Ur:
Östersundsposten 7 november 1905, Jamtlis arkiv
Sidan 2 av artikeln
Frågor
Arkivfrågor
Löpsedel
1. När är löpsedeln skriven?
2. Vad kan man berätta om läget i Norge utifrån innehållet i löpsedeln ?
Telegram
3. När är telegrammet skrivet?
4. Vem är det till?
5. Vad uppmanas personalen att göra?
6. Vem har bestämt detta?
Idas dagbok och artikel ur Östersundsposten
7. Läs i Idas dagbok från den 6 november. Vad är det som utspelas på torget i Östersund?
8. Vad firar man den 6 november? Varför?
Diskussionsfrågor
1. Jämför dagbokstexten med artikeln i Östersundsposten när de beskriver dagen. Skiljer sig något åt? Varför?
2. Använd dig av de alla källor du nu läst; löpsedeln, artikeln, telegrammet och dagboken. Reflektera över: är det primärkällor eller sekundärkällor? Hur bedömer du dem utifrån de källkritiska kriterierna?