När de finska barnen kommit till Sverige så skulle de tas om hand av svenska fosterfamiljer.
Hjälpkommittén för Finlands barn hade länsombud ute i landet som valde ut vilka fosterhem som var lämpliga och vilka barn som passade familjerna.
Hjälpkommittén för Finlands barn tog hjälp av alla möjliga instanser för att sprida sitt budskap. Kuponger publicerades exempelvis i tidningar som intresserade kunde fylla i och sända in. När någon anmält sitt intresse fick kommunens barnavårdsombud eller nämnd lämna ett yttrande kring lämpligheten som fosterhem innan personen godkändes. Barnavårdsnämnden tittade bland annat närmare på de tilltänkta fosterföräldrarnas boendeförhållande, ålder och ekonomi i sin genomgång.
När barnen sedan kom tillsammans med medföljande hjälpsystrar eller lottor så hade barnen utrustats med en lapp i ett snöre omkring halsen.
Fotografi från
Riksarkivet, Marieberg, Hjälpkommitténs för Finlands barn arkiv, volym K1.
Källa:
Tidningsurklipp
Riksarkivet Härnösand, Västernorrlands läns landskanslis arkiv, volym EI:43.
Avskrift (pdf)
Källa:
brev.
Riksarkivet Härnösand, Västernorrlands läns landskanslis arkiv, volym EI:43.
Avskrift (pdf)
Fosterhemmens lämplighet var en fråga som diskuterades flitigt inom Hjälpkommittén, både centralt och lokalt. Läs brevet adresserat till Maja Mannerfelt.
Klicka på bilden för förstoring
Källa:
Brev,
Riksarkivet Marieberg, Hjälpkommittén för Finlands barn, volym EIX:1.
Klicka på bilden för förstoring
Källa:
ordlista,
Göteborgskommitténs för Finlands barn arkiv, volym 23.