När Finland drogs in i andra världskriget och omvärlden såg att landet behövde humanitära hjälpinsatser så bildades ett antal organisationer. Först var Centrala Finlandshjälpen som bildades den i december 1939 och organiserade emottagandet av ungefär 7 000 finska barn, mödrar och äldre personer. Eftersom det finska folket fortfarande hade det svårt även efter vinterkriget så bildades Kommittén för finska sommarbarn i maj 1941. Verksamheten hade som mål att kunna hjälpa några hundra sjuka eller undernärda finska barn att få spendera sommaren i Sverige. När Finland sedan på nytt drogs in i kriget 1941, i det så kallade fortsättningskriget, så handlade det inte längre bara om en sommarvistelse för de finska evakuerade barnen och i och med detta ändrades namnet till Hjälpkommittén för Finlands barn. På finska sidan fanns motsvarigheten Finska Socialministeriets Barnförflyttningskommitté som hade till ansvar att välja vilka barn som skulle evakueras. Tanken var att barnen bara skulle åka iväg tills den värsta faran var över, sedan skulle de återvända till Finland.

En mängd lokalföreningar, länsombud, knutna till Hjälpkommittén för Finlands barn, bildades runt om i landet och samarbetet med exempelvis Svenska lottakåren var omfattande. Frivilliga lottor eller hjälpsystrar arbetade med evakueringarna och följde med barnen på resan från Finland över till Sverige och sina nya fosterhem. Under fortsättningskriget arbetade över 3 500 unga kvinnor ur alla samhällsgrupper frivilligt som lottor eller hjälpsystrar.

Läs informationsmaterialet från Hjälpkommittén för Finlands barn och svara på frågorna.
Tidningsartikel med foto av tre barnAndra uppslaget i informationsbroschyren

Källa:
Hjälpkommittén för Finlands barn, volym KI:2.

Ett maskinskrivet dokument

Källa: Hjälpkommitténs för Finlands barn arkiv, cirkulär volym BI:1.

Frågor

Identifiera dokumenten:
1. Vilken typ av källor är det?
2. Varför och när har de skapats?
3. Vem har skapat dem?

Arkivfrågor:
1. De båda broschyrerna gör tydligt att man kan hjälpa Finland på många sätt, inte bara genom att ta emot ett finskt barn. Hur kunde man annars hjälpa?
2. Vilka kategorier av barn hade valts ut av Socialministeriets barnförflyttningskommitté i Finland för att evakueras?
3. Hur gick flytten/evakueringen till enligt Hjälpkommitténs informationsmaterial?
4. Fick fosterföräldrarna någon ekonomisk ersättning för att de tog emot ett evakuerat barn?

Diskussionsfrågor:
1. Hur försöker kommittén att väcka uppmärksamhet och engagemang hos svenskarna? Tror ni att samma typ av propaganda skulle ge effekt idag med ett liknande budskap?
2. Hur framställs det finska folket i informationsmaterialet?
3. Planen var att de evakuerade barnen skulle vara i Sverige under en begränsad tidsperiod. Hur uppmanades fosterföräldrarna att bevara den finska identiteten hos barnen?
4. Hur tror ni att vi i Sverige skulle tänka idag om samma situation uppstod? Skulle barn evakueras på liknande sätt tror ni?