Hovrätternas arkiv är guldgruvor för den som vill studera exempelvis grövre brottslighet, adelsmän inför rätta eller rättsväsendets utveckling från 1600-talet och framåt.
På 1600-talet inrättades fyra hovrätter i det svenska riket: Svea hovrätt i Stockholm (1614), Åbo hovrätt (1623), Dorpats hovrätt (1630) och Göta hovrätt i Jönköping (1634). Sedan dess har ytterligare hovrätter tillkommit. Hovrätterna var överrätter till häradsrätter, rådhusrätter och andra s. k. underrätter. Detta innebar bl. a. att hovrätterna skulle granska underrätternas verksamhet, svara på frågor och ge råd.
Underrätterna skulle varje år skicka in avskrifter av sina domböcker till den hovrätt man lydde under. Avskrifterna, som kallas renovationer eller renoverade domböcker, förvaras i hovrätternas arkiv. När originaldomboken inte är bevarad kan man ha tur och finna den renoverade domboken istället. Man ska dock vara medveten om att det kan finnas vissa skillnader mellan den ursprungliga domboken och den renoverade versionen.
Hovrätternas arkiv innehåller också hovrättsdomar, referat av hovrättens diskussioner i olika mål, adliga bouppteckningar, förteckningar över personal vid hovrätten och underrätter och mycket annat.
Svea hovrätt har sedan 1756 sina lokaler i Wrangelska palatset på Riddarholmen. Foto: Svea hovrätt
Svea hovrätts arkiv finns på Riksarkivet i Stockholm. Den äldre delen av Göta hovrätts arkiv förvaras på Landsarkivet i Vadstena och den yngre delen på Göta hovrätt i Jönköping. Det finns även fragment av Göta hovrätts arkiv på Riksarkivet.
