Sök RA-FS

Till sökformuläret för RA-FS

Riksarkivets föreskrifter om provningsmetoder vid utvärdering av skrivmedel för framställning av skrift på papper

Bemyndigande

2§ arkivförordningen (1991:446)

Beslutsdatum

1992-12-02

Dag för ikraftträdande

1992-12-28

Diarienummer

Anmärkningar

Bilder i RA-FS 1992:5 ingår inte i Internet-versionen. Det finns även en engelsk översättning av denna författning under samma nummer.

Genom dessa föreskrifter

Dessa föreskrifter är

• upphävda genom RA-FS 2006:4

Övriga dokument

Författningens text

Riksarkivets föreskrifter om provningsmetoder vid utvärdering av skrivmedel för framställning av skrift på papper, beslutade den 2 december 1992. RA-FS 1992: 5 Med stöd av 2 § arkivförordningen (1991:446) beslutar Riksarkivet efter samråd med Krigsarkivet följande föreskrifter om provning. Inledning Såväl provberedningen som provningens utförande är avgörande faktorer vid utvärdering av många egenskaper hos skriften. Exempel på egenskaper där utförandet av skriftframställningen har mycket stor betydelse är skriftens nötningsbeständighet och graden av missfärgning av papperet vid behandling med vatten. Provningsmetoder måste vara klart specificerade för att reproducerbara resultat skall erhållas. I dessa föreskrifter specificeras provberedning och provningsmetoder som skall användas vid provning i enlighet med Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 1992:4) om tekniska krav för skrivmedel för framställning av skrift på papper. Definitioner I dessa föreskrifter avses med beständighet: förmåga att motstå åldring, dvs. inverkan av omgivningsfaktorer, skrivmedel: material för framställning av skrift där ingen typ av efterbehandling (värme, strålning eller kemiska medel) förekommer. Omfattning 1 § Dessa föreskrifter specificerar metoder för provberedning och provning av skrivmedel avsedda för skrift på papper vid undersökning enligt RA-FS 1992:4. Bindande referenser 2 § Följande regler och standarder innehåller krav som, genom referenser i texten, även utgör krav i dessa föreskrifter. Vid tiden för utgivningen av föreskrifterna gällde de utgåvor som anges. ISO 554: 1976 Standard atmospheres for conditioning and/or testing—Specifications ISO 5-3: 1984 Photography—Density measurements—Part 3: Spectral conditions ISO 4892-2 Plastics—Methods of exposure to artificial light — Part 2: Xenon arc sources (föreligger för närvarande som ISO/DIS2 4892-2) ISO 105-B 02: 1988 Textiles—Tests for colour fastness—Part B 02: Colour fastness to artificial light: Xenon arc fading lamp test SIS 65 00 50: 1959 Gråskala för bedömning av anfärgning vid härdighetsbestämning RA-FS 1992:4 Riksarkivets föreskrifter om tekniska krav för skrivmedel för framställning av skrift på papper Provberedning 3 § Provberedning skall utföras enligt följande beskrivning: Skrift skall framställas på arkivbeständigt papper "Svenskt arkiv 100" från AB Tumba Bruk. Om särskilda skäl föreligger kan avvikelse ske. Denna skall då specificeras i provningsrapporten. Vid provning av nötningsbeständighet enligt 7 § skall ett referensbläck användas. Detta referensbläck kan erhållas från Statens Provningsanstalt. Före skriftframställning bör material (inklusive papper) förvaras vid 23 ± 2 °C och 50 ± 5 % relativ luftfuktighet (RH) under minst 15 timmar. Provskrift bör framställas i samma klimat. Om detta inte är möjligt skall instruktioner från ansvarig tillverkare/leverantör följas. Kulpennor och liknande Kontrollera att pennan fungerar genom att först skriva för hand. Generera linjer på papperet med hjälp av en testutrustning med följande inställning: Belastning på skrivspetsen 1,08 ± 0,05 N Kontaktvinkel 90° Skrivhastighet 9 ± 0,5 m/min för pasta med viskositet högre än 1000 cP vid 23 ± 2 °C; 4,5 ± 0,5 m/min för pasta med viskositet lägre än 1000 cP vid 23 ± 2 °C Skriftmönster kontinuerlig spiral med 10 cm omkrets Underlag skiva av rostfritt stål Tusch Vid provning av tusch skall en rörtuschpenna med nominell linjebredd 0,5 mm användas. Fyll behållaren till 2/3 och kontrollera att pennan fungerar genom att först skriva för hand. Vid provning av tuschfylld penna kan andra linjebredder komma ifråga. Framställ linjer på papperet med en utrustning med följande inställning: Kontaktvinkel 87° Belastning på skrivspetsen 0,2 N Skrivhastighet 50 ± 3 mm/s Linjematning 0,7 mm Tusch för maskinell skriftframställning kan kräva annan hastighet. Om så är fallet skall detta specificeras i provningsrapporten. Färgband för skrivmaskiner och liknande skrivmedel Skriftframställning skall utföras på papperet med den typ av skrivmaskin som anges av ansvarig tillverkare/leverantör. Utrustningen skall vara i god kondition (t.ex. ren, rullarna inte åldrade). Den skall vara inställd för normalskrift. Skrivtrycket får inte vara så högt att papperets baksida är ojämnt när fingret dras över papperet. Andra skrivmedel Skriftframställning skall göras på papperet med tecken, avstånd osv. som representerar normal användning av skrivmedlet. Skrift skall framställas enligt tillverkarens / leverantörens anvisningar. Om det är möjligt att justera inställningar av betydelse för handlingens beständighet skall provberedning utföras med "normal" inställning. Om andra inställningar används skall detta specificeras i rapporten. Speciella instruktioner Vid provning av nötningsbeständighet skall mätning av optisk täthet eller annan typ av bedömning utföras på prov och på linjer dragna med referensbläck. Det är en fördel att använda skriftlinjer men också skrivtecken går att använda (jfr figur 1). Prov för bestämning av beständighet mot vatten skall vara sådana att 1/10 av provets yta täcks av skrift. Visuell granskning av skrift 4 § Granska proven visuellt i dagsljus. Utför granskningen med avseende på linjernas färgstyrka, kontinuitet och avgränsning. Notera om tecknen är avbrutna, om det finns smetning osv. Skrift med karbonpapper och stämpelfärg granskas med avseende på om tecknen är åtskilda, har jämn färgstyrka och är lättläsliga. Utvärdering Beskriv skriftens utseende. Rapportera alla defekter. Provning av beständighet mot ljus 5 § Belys prov enligt följande beskrivning: Utrustning Kartongskivor av lumpmassa eller blekt kemisk massa i format ca70 X 190 mm Ogenomsynliga skivor i format ca 20 X 190 mm av t. ex. aluminium Xenonbelysning i enlighet med ISO 4892-2, Method B. Svartkroppstemperaturen skall vara 45 ± 3 °C och luftfuktigheten 50 ± 10% RH Färgstandarder Blue Wool References nr 4-7 enligt ISO 105-B 02 Provberedning Framställ prov enligt 3 §. Ta ut skriftprov, ca 65 mm långa och 50 mm breda. Fäst på kartongskivan med rostfria häftklamrar. Täck över 1/3 av provet med ogenomsynlig skiva. Skär till färgstandarder, Blue Wool References, nr 4—7. Montera och täck som för provet. Provningens utförande Belys prov och färgstandarder samtidigt med xenonljus tills en just synlig förändring erhålls hos färgstandard nr 6. Utför granskningen i dagsljus. Täck ytterligare 1/3 av prov och färgstandarder så att både det obelysta och delar av det belysta provet täcks över. Montera färgstandarder på en annan skiva och fortsätt belysningen tills just synlig förändring erhålls för den nyinsatta färgstandarden nr 6. Utvärdering Bestäm skriftens färgstyrka enligt 8 §. Provning av beständighet mot vätskor 6 § Behandla skriftprov med vätskor enligt följande: Utrustning Glasrör med lock Pincett Provberedning Framställ prov enligt 3 §. Förvara proven i hängande position i spritt ljus vid 23 ± 2 °C och 50 ± 5 % RH under minst en vecka före provningen. Ta ut prov i format 10 X 80 mm så att skriften täcker ca 1/10 av provets yta. Provningens utförande Förvara proven i rör med ca 20 ml avjoniserat vatten under 24 timmar, ett prov i varje rör. Lyft försiktigt upp proven, placera på torkpapper och låt torka. Skrift framställd med kulpennor, fiberpennor och liknande behandlas på samma sätt med 50%-ig etanol. Utvärdering Bestäm skriftens färgstyrka enligt 8 § alternativt ändringen i färgstyrka enligt 9 §. Granska papperet med avseende på missfärgning. Bestämning av pappersbakgrundens visuella optiska täthet i reflektion hos behandlat och obehandlat prov utförs enligt ISO 5-3. Provning av nötningsbeständighet 7 § Nöt skriftprov enligt följande beskrivning: Utrustning Radermedel som innehåller små mängder nötande material. Det får inte innehålla organiska lösningsmedel Provhållare med slät yta Självhäftande tejp Bord med jämn yta av t.ex. aluminium i 30° lutning mot planet Rörlig arm med slaglängd ca 100 mm med hållare för radermedlet och en belastningsvikt. Massan av hållare och vikt skall vara ca 1 kg, vilket ger en kraft på ca 7-8 N vertikalt mot provet Finkornig smärgelduk för rengöring av radermedlet Tryckluft för att avlägsna nötningsrester Referensbläck Provberedning Framställ prov enligt 3 §. Drag fem linjer med referensbläck, bredd ca 0,3 mm, på skriftprovet enligt figur 1. Förvara proven i hängande position i spritt ljus vid 23 ± 2 °C och 50 ± 5% RH under minst en vecka före provningen. Skär till skriftprov som passar till provhållarna så att referenslinjerna placeras mitt på provhållaren. Fixera provet vid hållarens baksida med självhäftande tejp. (Bilden till RA-FS 1992:5 - Figur 1 Nötning av prov - Se “Bilder ur RA-FS...”. Det snabbaste sättet att komma dit är att trycka på knappen “GÅ TILL BILDER”.) Provningens utförande Nöt med radermedlet tvärs referenslinjer och skriftprovet samtidigt med en hastighet av ca 10 m/min (figur 1). Var noga med att nötningen utförs med jämnt tryck över hela provytan. Fortsätt nötningen tills referenslinjerna är markant försvagade (ca 80% kvar). Rengör provets yta efter var 200:e nötning med en borste. Kontrollera att radermedlets nötande yta är fräsch. Utför ytterligare ett nötningsprov och granska prov och referenslinjer efter ca 1/4 av det totala antalet nötningar enligt ovan. Notera eventuell flagning eller andra defekter hos skriften. Nötningen kan även utföras manuellt. Radermedlets yta blir varm vid nötningen. Byt radermedel efter 25 nötningar. Utvärdering Jämför prov och referenslinjer och ange provningsresultatet med ett av följande uttryck: - lika nötningsbeständig som skrift med referensbläck, - praktiskt taget lika nötningsbeständig som skrift med referensbläck, - mindre nötningsbeständig än skrift med referensbläck. Bestämning av färgstyrka 8 § Skriftens färgstyrka skall bestämmas enligt följande: Utrustning Gråskala för bedömning av anfärgning enligt SIS 65 00 50 Provningens utförande Jämför skriften med gråskalan. Bestäm vilket av gråskalans fält 1—5 som bäst överensstämmer i färgstyrka med skriften. Bestämningen skall utföras genom visuell jämförelse i dagsljus alternativt genom mätning av visuell optisk täthet i reflektion i enlighet med ISO 5-3. Utvärdering Rapportera numret på den gråskala som motsvarar skriftens färgstyrka. Bestämning av ändring av färgstyrka 9 § Ändring i skriftens firgstyrka skall bestämmas enligt följande: Provningens utförande Jämför visuellt färgstyrkan hos obehandlat och behandlat prov. Utför bedömningen i dagsljus, naturligt eller artificiellt. Bestämningen kan även göras genom mätning av visuell optisk täthet i reflektion i enlighet med ISO 5-3. Utvärdering Rapportera färgstyrkan hos behandlat prov med en siffra 0—6, där 0 betyder att skriften har utplånats fullständigt och 6 att skriften är oförändrad. 1. Denna författning träder i kraft den 28 december 1992. 2. Föreskrifterna kommer att kungöras i engelsk översättning. Innan sådant kungörande har skett kan en preliminär översättning erhållas från Riksarkivet. ERIK NORBERG Britt-Marie Östholm

Till sökformuläret för RA-FS