Under sommaren 1942 började det bli tydligt att Tyskland var svagare än de allierade styrkorna och i Skandinavien inleddes en planering för att kunna evakuera de norrmän och danskar som fanns i tyska koncentrationsläger. En kartläggning gjordes och namn på 6000 skandinaver togs fram.

1944 kunde man ana att kriget var på väg att ta slut och den svenska regeringen beslöt att med hjälp av svenska Röda korset börja förhandla med nazisterna om att få föra ut skandinaverna. Efter långa förhandlingar, mellan Röda korsets vice ordförande Folke Bernadotte och Tysklands inrikesminister och SS-chef Heinrich Himmler, gav tyskarna med sig.
I februari 1945 fick Sverige och Röda korset tillstånd att flytta alla skandinaver till ett uppsamlingsläger i Neuengamme. Villkoret för tillståndet var att inga svenska tidningar fick skriva någonting om aktionen. Förhandlingarna fortsatte under tiden räddningsaktionen pågick och till slut hade svenska Röda korset kunnat föra ut fångar av olika nationaliteter, bland annat alla kvinnor, främst polska, franska och holländska, som fanns i lägret Ravensbrück. Tillståndet utökades och många judiska koncentrationslägerfångar från olika länder kunde också räddas till Sverige.

När Röda korsets räddningsaktion var avslutad i maj 1945 inleddes en annan ledd av Nationernas förbunds organ UNRRA (United Nations Relief and Rehabilitation Administration) där ca 10 000 koncentrationslägerfångar fördes till Sverige mellan maj och juli 1945. Sammanlagt räddades 25 000 människor med hjälp av de Vita bussarna och UNRRA.
Observera att beskrivningen ovan är ett sammandrag. Vill du läsa hur operationen gick till mer i detalj läs gärna Röda korsets rapport: https://www.rodakorset.se/globalassets/rodakorset.se/dokument/om-oss/vita-bussarna/vitabuss.pdf

En grupp kvinnor tittar upp på kameran på däcken till en bilfärja

Bild från Nordiska museets arkiv, fotograf: K W Gullers (CC BY-NC-ND)

 

Källa: Rapport och instruktion från Lübeck, Länsstyrelsen i Malmöhus län. Civilförsvarssektionen, serie ÖII.

Ett maskinskrivet dokument Klicka på bilderna för förstoring

Ett maskinskrivet dokument 

Källa: Länsstyrelsen i Malmöhus län. IV Civilförsvarssektionens arkiv, serie ÖII.

Källa: Instruktion för flyktingmottagandet

Ett maskinskrivet dokument Klicka på bilderna för förstoring.

Ett maskinskrivet dokument 

Källa: Länsstyrelsen i Malmöhus län. IV Civilförsvarssektionens arkiv, serie ÖII.

Frågor

Arkivfrågor
1. Vad hette båtarna som skulle föra flyktingarna från Lübeck till Sverige?
2. På vilka två sätt delas flyktingarna in på båtarna?
3. När började och slutade arbetsdagen i Lübeckdetachementet?
4. Ta reda på vad marketenteri betyder och sammanställ sedan en prislista över utbudet.

Diskussionsfrågor
1. Är det något perspektiv som saknas bland källorna? Diskutera varför och vilken typ av källor som skulle kunna ge en mer komplett bild.
2. Resonera kring hur urvalet av flyktingarna gjordes, exempelvis utifrån släktskap och hälsotillstånd?
3. Går det att hitta exempel på flyktingarnas överlevnadsstrategier i det första dokumentet?
4. Att arbeta med människor i en utsatt situation är svårt. Vilka problem lyfts fram i källorna och hur planerade man att möta dessa. Skulle man kunna göra på något annat sätt?

Utmanande uppgift
1. Använd källorna för att göra ett kort reportage från Lübeckdetachementet? (detachement ung. ett avskilt område)

Ansvarig för sidan/kontakt 
Petra Nyberg