Det medeltida Sverige (DMS) är en vetenskaplig bokserie som kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige. Böckerna visar var medeltidens gårdar, städer, torp och godskomplex låg och vilka som ägde dem. Materialet redovisas härads- och sockenvis och boken som nu utkommit (DMS 1:11) behandlar Lagunda och Åsunda härader i Uppland samt Enköpings stad. Författare är teologie doktor Hanna Källström.
Lagunda och Åsunda härader samt Enköpings stad utgör Upplands sydvästra del och området är intressant ur många aspekter. I Åsunda härad ägde t.ex. två historiskt viktiga händelser rum under medeltiden: År 1247 stod slaget vid Sparrsätra, då ett uppror mot kung Erik slogs ned, och år 1365 besegrades Magnus Eriksson och hans son Håkan av Albrekt av Mecklenburgs styrkor vid Gata i Tillinge socken.
Enköpings-Näs socken i häradets södra del kan betecknas som något av Upplands riviera, där flera betydelsefulla frälsepersoner var bosatta. Hela sex sätesgårdar kan beläggas i socknen under medeltiden. Staden Enköping anlades vid en knutpunkt mellan land- och vattenvägar och blev därför en viktig handelsplats under medeltiden. Handelsmännen i Enköping kunde bege sig ut på riktigt långa resor, vilket vi får veta i ett brev från 1345. Här berättas om hur en Enköpingsborgare vid namn Folkvin befinner sig i Barcelona, där han ska stiga på ett skepp för att frakta jaktfalkar till sultanen i Alexandria.
Ett franciskankonvent grundades i Enköping vid mitten av 1200-talet och något om vilka bekymmer som kunde dyka upp i munkarnas vardagsliv avslöjas i ett dokument från 1466. Bröderna har skrivit till påven i Rom och bett om att få behålla gods som donerats till konventet. Som tiggarorden hade franciskanerna inte rätt att äga jord, men bröderna ansöker om dispens, då det höga priset på vin i Enköpingstrakten har gjort det omöjligt att fira tillräckligt antal mässor varje dag. Den som är nyfiken på vad påven svarade kan titta i den nyutkomna boken!
Böckerna i serien Det medeltida Sverige kan beställas i
Riksarkivets webbutik, men finns också fritt tillgängliga digitalt tillsammans med mer information om projektet på
Riksarkivets webb.
