Kulturminstern
Parisa Liljestrand
inledningstalade och lyfte bland annat fram att det faktum att historieskrivning, kulturarv och arkiv blir mål i konflikter, som i det pågående ryska anfallskriget i Ukraina.
- Från ett svenskt perspektiv är vi lyckligt lottade. Här finns väl bevarade arkiv och en fri forskning som bland annat kan berätta om livet som det såg ut 1523. Riksarkivets bok är ett utmärkt exempel på källnära forskning.
Kulturministern Parisa Liljestrand med ett exemplar av den nya boken.
Claes Gejrot
som varit bokens redaktör underströk att bokens ambition varit att ge en så bred och perspektivrik bild som möjligt av landet för 500 år sedan. Bredden blir också tydlig när man ser bokens teman:
- Hur religiös var man 1523?
- Att vara sjuk på 1500-talet
- Från forn till ny. Svenskan under 1520-talet
- Kyrkornas silverskatter
- Kvinnor i 1523 års Sverige
- Gustav Vasa och bönderna
- Bruket av tyska i Stockholm under Gustav Vasas tid
- Finnar och finska språket omkring 1523
- Gustav, Sápmi och birgittinerna. Påvebrevet 1523 i historisk-arkeologisk belysning
- Brott eller kontinuitet? Året 1523 i Sveriges historia
- Frälsemannen Gustav Eriksson (Vasa). Person, familj och nätverk
- Rav och räckling, rovmos och rågbröd. Matkultur i Vasatidens Sverige.
Riksarkivets årsbok 2023 innehåller allt som allt 24 artiklar, alla rikt illustrerade och skrivna av specialister inom olika områden. Du hittar boken i vår webbutik:
https://webbutik.riksarkivet.se/se/kategorier/riksarkivets-arsbocker/sverige-1523.html
