Det ursprungliga privilegiebrevet för Göteborg från 1621 kan inte återfinnas, men Riksarkivet förvarar en avskrift från samma tid. I privilegiet fastställs ett antal saker som kommit att få stor betydelse. Förutom själva namnet “Götheborg” beskrivs hur stadens vapen skulle se ut: ”en blå sköld med tre strömmar löpande uppåt mot höger och därinom ett gult lejon, upprättstående och löpande åt vänster hand. I högra tassen skall lejonet bära ett svingat svärd och i den vänstra en nedåthållen blå sköld”.
Hur staden skulle styras och hur rättsväsendet skulle utformas behandlas också i brevet. ”Ett högt generalstadsråd” bestående av 25 borgare skulle formas. Detta skedde aldrig, istället upprättades som stadsstyre en magistrat som också fungerade som stadens domstol. Privilegiet gav stadens styre rätt att ta ut skatt bland annat för att kunna bygga fästningsverk, kyrkor, hospital med mera.
Med anledning av det då ständigt närvarande krigshotet finns i privilegiebrevet en försäkran om att staden skulle befästas och att man ”wid första läglighet det Oss möjeligit är, eller inom Tu eller Tre år, förse och begåfwa Staden med Grafwar och Wallar, samt med all slags Artillerie och nödtorftig Krigs Munition”. Detta löfte hade inte enbart en militär betydelse utan skulle också få människor att intressera sig för att bosätta sig i staden. Det gällde inte minst de holländare som kungen var angelägen om att locka dit.
Riksarkivet uppmärksammar jubileumsåret bland annat som medverkande i tre olika utställningar. Du kan läsa mer om dem via länkarna:
Utställningen
Välkommen tillbaka
som är ett samarbete med designutbildningen vid Göteborgs universitet.
Utställningen
Inzoomat
på Göteborgs stadsmuseum där Riksarkivet bidragit med både fotografier och forskning.
Utställningen
Visualisering Västra Nordstan
i samarbete med GPS400 Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet och Higab.
Källa: Göteborgs rådhusrätt och magistrat före 1900, volym F: 1
