Trots begränsade möjligheter att hålla öppet i läsesalarna, har vi gjort vad vi kunnat för att erbjuda fysisk tillgång till arkiven. Även under några veckor i december då läsesalarna var helt stängda, på grund av striktare restriktioner i samhället, fanns möjlighet att begära ut allmän handling på plats. Den begränsade tillgängligheten har givetvis varit negativ för alla som behövt ta del av information från arkiven, men hur det har påverkat samhället i stort är för tidigt att säga.
Inte oväntat har besöken i digitala forskarsalen ökat. Idag ger digitala forskarsalen tillgång till drygt 69 miljoner bilder av arkivhandlingar. Det är bara en mindre andel av de handlingar vi förvarar. Under året har Riksarkivet infört digitala beställningar vid alla verksamhetsplatser, vilket innebär att beställningen ligger klar redan vid ankomst till läsesalen. Det har underlättat för besökarna.
Under 2019 påbörjade vi ett omställningsarbete i myndigheten, som under 2020 resulterade i en ny organisation, med färre anställda. Syftet med omställningen har varit att utveckla infrastruktur och digitala arbetssätt och tjänster för att kunna möta omvärldens krav på ökad digital tillgång till arkiven. Samtidigt har vi behövt vidta åtgärder för att få en ekonomi i balans. Det har varit ett tufft år och vi ser att även nästa kommer att vara det.
I januari blev utbyggnaden av Riksarkivet i Täby klar, och efter många års förberedelser har Krigsarkivet flyttat till Täby. Vi ser många vinster med samlokaliseringen och de nya moderna lokalerna, för både besökare, personal och arkivmaterial. En fördel för besökare är att de får tillgång till material som kompletterar varandra, till exempel svensk säkerhets-, utrikes och försvarspolitik.
Riksarkivet har undertecknat demokratideklarationen. Det var en självklarhet eftersom tillgång till samhällsviktig information spelar en central roll i ett demokratiskt samhälle – för allmänhetens insyn, rättsskipning och forskning. Tilliten till att informationen är autentisk och säkert förvarad bidrar till förtroendet för samhällets institutioner, och även till att vi klarar målen i Agenda 2030.
I remissvaret på arkivutredningens betänkande lyfte vi att det måste finnas en samlad syn på informationsförsörjningen, där reglering och strukturering av information inte sprids ut på olika aktörer. Ett helhetsperspektiv minskar risken för att samhällsviktig information förloras och att kulturarvet utarmas.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Foto: Jenny Odell
Karin Åström Iko skriver under demokratideklarationen den 13 mars 2020.
Årsredovisning 2020 för Riksarkivet
