Jag har därför inlett en omställning av verksamheten där vi genomför omfattande digitala satsningar. Samtidigt ska också Krigsarkivets hela arkivbestånd flyttas från Stockholm till Täby. För att klara av den digitala omställningen, ett stort flyttprojekt och andra ökade kostnader har vi behövt göra omprioriteringar, och för att få en ekonomi i balans behöver myndigheten också bli färre anställda.
I december lämnades arkivutredningens betänkande Härifrån till evigheten – en långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kultur (SOU 2019:58) till regeringen. Riksarkivet har under utredningens gång klargjort sin hållning i de frågor jag anser särskilt viktiga i ett samhällsperspektiv. Från Riksarkivets sida har inspelen till utredningen haft den gemensamma utgångspunkten att samtidens och framtidens utmaningar kräver ett vidgat helhetsperspektiv.
Ett samlat grepp behövs, oavsett om informationen är analog eller digital, offentlig eller privat. En enhetlig reglering av samhällsviktig information krävs liksom gemensamma utgångspunkter för värdering av information.
Året har alltså i mångt och mycket präglats av stora framtidsfrågor. Som framgår av denna årsredovisning har Riksarkivet fullgjort sitt samhällsuppdrag enligt gällande regelverk. Inom området normering, tillsyn och leveranser har nya metoder och rutiner införts. Utlämnandet av arkivhandlingar i läsesalarna har effektiviserats genom införandet av en digital beställningsrutin. Besvarandet av frågor om släktutredningar i samband med bouppteckningar har förenklats genom nya rutiner och nytt IT-stöd. Det framgångsrika infrastrukturprojektet TORA (Topografiskt register på Riksarkivet) avslutades under året. TORA är ett exempel på hur unikt källmaterial kopplas ihop i en digital tjänst.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
//Karin Åström Iko, riksarkivarie
Årsredovisning 2019 för Riksarkivet