Riksarkivet verkar i en lång tradition och med ett ansvarsfullt uppdrag att förvalta vår historia och bevara samtidens information för framtiden. Vi lever i en tid av snabb teknisk utveckling. Nya kommunikationsformer ser ständigt dagens ljus. Nätets snabbhet ger oanade möjligheter men skapar också stora risker. Källorna för vår kunskap om omvärlden behöver diskuteras och kritiska redskap vässas. Hur vet vi att informationen vi tar del av är vad den utger sig för att vara? Detta var frågor som diskuterades under tisdagen 13 mars 2018 som en del i Riksarkivets 400-årsfirande.
Under en fullspäckad dag hölls föreläsningar med fokus på satirteckningens roll i samhället, populismens budskap och ideologi, samt diskussioner om journalistikens utmaningar i en allt mer digitaliserad tid. På plats från myndigheten fanns Riksarkivarie Karin Åström Iko och Magnus Geber som fokuserade på framtidsutsikterna för digitala arkiv. Det var en dag med fokus på framtidsfrågor inför bevarande av olika former av arkivmaterial samt hur Riksarkivet tillsammans med olika aktörer kan inspirera till att arkiven nyttjas.
Medverkande:
Carina Milde
är konstvetare och intendent vid EWK-muséet som är en del av Arbetets museum. Hon var tidigare verksam vid Linköpings universitet.
Magnus Geber
är utredare på Riksarkivets enhet för ljud, bild och elektroniska arkiv (ELBE) och har arbetat med elektroniska arkiv o digitalt bevarande sedan 80-talet.
Per-Anders Forstorp
är biträdande professor på Institutionen för Samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet och forskar om pedagogik och politik i kunskapssamhället.
Nils Olauson
är onlinechef på Östgötamedia som ger ut bl a Corren och Norrköpings tidningar. Han har en bakgrund som journalist på båda dessa tidningar.
Programmet i sin helhet:
Tecknad satir
– ett verktyg i samtal med ungdomar, Carina Milde från Arbetets museum
På Arbetets museum används tecknad satir och bildanalys som verktyg i samtal med ungdomar om källkritik. Genom att lära sig om de universella reglerna för propaganda och att stereotyper bygger på fördomar och normer kan begrepp som faktaresistens, åsiktskorridorer, filterbubblor och fake news diskuteras.
You know it, I know it, everybody knows it
– om populistisk kunskapssyn, Per-Anders Forstorp
Frågor om sanning, trovärdighet, värdering av fakta står högt upp på den globala politiska dagordningen. Ledande politiker förnekar de konventioner och verksamheter som säkerställer fakta och medier utmålas som ”folkets fiender”. Hur kan man förstå Trumps och andra ledares formuleringar som uttryck för en populistisk syn på kunskap?
Tidningsmakeri i en ny tid
– Nils Olausson från Ötgötamedia
Traditionella medier ifrågasätts och möter ny konkurrens i en tid där källorna, rösterna, kanalerna och plattformarna är fler än någonsin. Vilka är de stora utmaning
arna för journalistiken idag och vad väntar i framtiden?
Det digitala arvets trovärdighet
– Magnus Geber från Riksarkivet
Historien skrivs inte längre på pergament eller med skrivmaskin. Sedan lång tid är våra avtryck i historien främst digitala. Hur kan vi hålla den växande informationsmängden säker och opåverkad av tidens tand och utomstående krafter?
