Denna månads dokument är hämtat ur Krigsarkivets stora bibliotekssamlingar av småskrifter och broschyrer, vilka ofta är inlägg i dagspolitiska frågor. Skriften är den sjömilitäre författaren Per Gustaf Hjelms
Tankar om sjöväsendet, ångkraftens införlivande dermed och sjömännen, som utkom 1870. Den ger en intressant bild av ett samhälle i förändring.
Per Gustaf Hjelm (1794-1875) började sin bana som underlöjtnant vid flottan 1810 och steg till kommendörs grad 1847. År 1824 var han befälhavare på det svenska handelsskeppet Calcutta vid dess resa till Ostindien. Detta skepp var det första som i Ostindien visade den svensknorska unionsflaggan. Han fick pension från flottan 1852 och utnämndes samma år till postmästare i Örebro, en tjänst han innehade till 1874. Han var den som tidigast förordade bepansrade ångfartyg i Svenska flottan, något han yrkat på redan 1844.
Unionsflagga för örlogsflottan 1818-1844
Det som gör Hjelms broschyr särskilt intressant är att den kastar ljus på ett samhälle i förändring. Ångmaskinen och ångkraften, så viktig för den industriella revolutionen som helhet, var på väg att förändra livet till sjöss, och därmed sjömannayrket. I och med ångbåtarnas entré på världshaven, var det många som hävdade att ”sjölifvet förlorat allt poetiskt värde”:
Inte längre några höga master, inte längre några strider mot de ”nyckfulla elementerna”, inte längre några strider mot oceanens ”praktfulla majestät”, inte längre samma sammanhållning ombord. Hjelm beskriver i religiösa ordalag om hur den blyge kajutvakten eller skeppspojken efter några veckor ombord på segelfartyget blivit ”väckt”, som av en ”lifgifvande väckelse”.
Kopparstick föreställande ångbåt med skovelhjul från 1816. Per Gustaf Hjelm skriver angående dessa tidiga ångbåtar att ”fartygen vräktes under stormar och svår sjöhäfning emellan vågorna, hvilka från sidorna bröto öfver dem, och paralyserade skofvelhjulens verksamhet” (Per Gustaf Hjelm, Tankar om sjöväsendet, ångkraftens införlivande dermed och sjömännen, s 24)
(Kopparsticket hämtat ur Broling, Gustaf: Bref om ång-båtar. Stockholm 1816. Krigsarkivets Bibliotek)
Sjömannayrket, tidigare ett kall, intresserade inte längre ungdomen på samma sätt som i forna dagar. Och de ungdomar som trots allt valde matrosens bana, tog oftast hyra på utländska båtar, där lönen var bättre. I England var situationen än värre. Hjelm skriver följande: ”Uti England råder för närvarande stor brist på sjömän, och man är der orolig öfver deras emigration till Amerika”.
Sjömannalivet hade förlorat sitt ”poetiska värde” särskilt när det gällde de nyutvecklade ”monitorerna”. Här var till och med Per Gustaf Hjelm - i övrigt en stor anhängare av ångkraftens välsignelser - böjd att hålla med.
Bilden visar en bepansrad monitor, konstruerad av John Ericsson 1862. De var inte särskilt lättmanövrerade i grov sjö och det var inte fråga om att navigera dem utomskärs.
(Plansch ur Ericsson, John: Contributions to the centennial exhibition. New York 1876. Krigsarkivets Bibliotek)
Denna nya typ av pansarskepp hade först utvecklats av svensken John Ericsson. Hans ”Monitor” hade ju bidragit till Nordstaternas seger i det Amerikanska inbördeskriget genom att besegra sydstaternas Merrimac år 1862. Därefter följde en rad nya konstruktioner av John Ericsson på samma tema, kallade ”Monitorer”. Monitorerna var bepansrade ångfartyg vars skrov låg dolt under vattenytan och där endast kanontornet stod upp ovanför ytan. Livet ombord på dessa moderna pansarkryssare hade, menade Hjelm, förvandlats till en vistelse i en ”submarin cell” och han går så långt att han kallar det för ”olidligt”.
I Sverige byggdes mellan 1865 och 1869 fyra monitorer, den första med namnet John Ericsson. Denna monitor var det första svenska krigsfartyget utan master och segel och dess bestyckning – 2 stycken slätborrade 38,1 cm mynningsladdade kanoner – är det grövsta artilleri som burits av ett svenskt krigsfartyg. Hon byggdes om i flera etapper och bestyckningen byttes 1881 ut mot bakladdningskanoner av mindre kaliber och 1895 utrustades hon med elektriskt ljus.
(Krigsarkivet, Marinens ritningar, Serie B 29, John Ericsson, Monitor, Box 2)
Avsikten med Hjelms skrift är dock varken att kritisera monitorerna eller att drömma sig tillbaka till segelfartygens tidevarv. Han ser trots allt stora vinster med att införa ångdrift i både försvarsmakten och handelsflottan. Hans avsikt är snarare att värna och förbättra sjömännens villkor samt att förhindra att de tar tjänst utomlands. Han vill införa pension för sjömän vid femtio års ålder mot inbetalande av en viss årlig pensionsavgift samt att pensionsavgiften skall sänkas vid arbetsbrist eller sjukdom.
Pehr Gustaf Hjelm var en man med stor maritim erfarenhet. Han föddes i en sjöofficersfamilj 1794 och följde redan som åttaåring med sin far på en seglats till Västindien. Vid 16 års ålder fick han uppdraget att föra några kanonslupar från Malmö till Göteborg, ett företag som höll på att kosta honom livet då kanonsluparna förliste under en storm utanför Varberg. Redan tidigt tycks hans intresse för ångbåtar ha väckts och 1823 begagnade han en tjänstledighets-period att föra befäl över en ångbåt. Han deltog också på flera seglatser med olika handelsskepp till Spanien, Medelhavet, Sydamerika och Ostindien. På hemfärden från en sådan seglats besökte han 1827 S:t Helena och Napoleons grav. År 1830 var han befälhavare på kronprins Oscars lustjakt i Mälaren och 1837-49 var han besiktningsman för alla ångfartyg i Stockholm. Utnämnd till kommendör 1847. Avsked från flottan 1852. Tillbringade sin sista aktiva tid som postmästare i Örebro mellan åren 1852-1874. Död 1875. (Fotografi ur Flottans porträttsamling, Krigsarkivet)
Henrik Bolmskog
Litteratur:
[Broling, Gustaf]. Bref om ång-båtar. A. Gadelius
Ericsson, John. Contributions to the centennial exhibition
Grape, Ernst. Postkontor och postmästare. Postverket [Generalpoststyrelsen]
Hjelm, P[er] G[ustaf]. Tankar om sjöväsendet, ångkraftens införlivande dermed och sjömännen.
Hofsten, Gustaf von & Waernberg, Jan. Örlogsfartyg. Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg. Forum Navales skriftserie nr 6.
Insulander, Per & Ohlsson, Curt S. Pansarskepp. Från John Ericsson till Gustav V. C. B. Marinlitteratur. Forum Navales skriftserie nr 2.
McKay, John P. A history of world societies. 7. ed. Houghton Mifflin
[Nekrolog över P. G. Hjelm] Ingår i Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift 1875, sid 211-313.
[Notis om Dödsfall]. Stockholms Dagblad, 3 mars 1875. Se även Biograficasamlingen, Hjelm, Per Gustaf, Krigsarkivet
von Horn. L. L. Biografiska anteckningar, D. III:1, Officerare som tjenat vid örlogsflottan åren 1825-1891.
