Bakgrund
Teckning i olika former var länge ett viktigt inslag i officerarnas utbildning och ingick som en del i deras yrkesutövning. Det var först sedan fotografikonsten utvecklats till praktisk användning som förhållandena delvis förändrades. Armé- och sjökadetterna vid Krigsakademien på Karlberg, grundad 1792, undervisades i ämnet frihandsteckning i de två första klasserna som förberedelse inför ämnet kartritning. Vidare undervisades kadetterna i skrivstil, att teckna av befästningsmodeller och de klassiska kolonnordningarna, liksom olika typer av artilleripjäser. Ofta fick kadetterna kolorera sina ritningar i akvarellteknik och därigenom fick de övning i att hantera en pensel.
Det finns i Krigsarkivet en omfattande samling av examensritningar från Karlberg: artilleri-, befästnings- och byggnadsritningar, kartor, träd- och landskapsstudier. Någon gång förekommer även figur- och djurstudier. Kvaliteten är ojämn, men många elevritningar ger ändå intryck av seriösa ambitioner; i några fall kan lärarnas omdömen hittas på ritningarnas bak-sidor. Teckningsstilen, särskilt under första hälften av 1800-talet, är också påfallande konstnärlig.
I samband med det så kallade SESAM-projektet under 1990-talet, inventerades hela samlingen, vilket sedan underlättade själva bevarandeprojektet som påbörjades 2008. Då kompletterades samlingen även med ett 30-tal ritningar som tidigare saknats och som förvarats inramade på tjänsterum på Karlbergs slott. I bevarandearbetet ingår konservering med preventiva insatser som omläggning i arkivbeständiga omslag och förvaring i nya metallskåp. Efter genomgång av hela samlingen ska den digitaliseras.
De gamla kartskåpen
Tillstånd
Ritningarna var ursprungligen monterade på breda pappersfalsar och inbundna i stora och otympliga halvskinnband. De är utförda på lumppapper i varierande tekniker som exempelvis akvarell, kol, blyerts och bläck. Till varje kadetts examensritningar hör oftast ett försättsblad med handskrivna uppgifter om personen i fråga. Ritningarnas ursprungliga färger är i stort sett intakta på grund av att de skyddats mot ljus i de inbundna volymerna. De ritningar som varit uppsatta på väggarna har däremot blekts och missfärgats genom flerårig ljusexponering.
Flertalet ritningar har revor, bortfall, smuts, fläckar, veck och skrynklor på grund av olämplig förvaring och hantering. En i hög grad bidragande orsak till slitaget beror på att många av ritningarna är av större format, med flera krångliga invikningar för att passa bokens format. Dessa har dels av flitigt bläddrande och dels av felaktiga återvikningar delvis hamnat utanför de skyddande pärmarna. Ritningarna har förvarats utan mellanläggspapper, vilket har gjort att instabil media som kol och blyerts i vissa fall har smetats ut och avsatt sig på närmaste ritning. Ett flertal av ritningarna i samlingen har även begynnande eller långtgående bläckfrätning.
Konservering och preventiva åtgärder
Det har bedömts nödvändigt att ta isär banden för att möjliggöra utplaning av bladen. Borttagning av falsar, torrengöring, i ett fåtal fall även våtrengöring, lagning av revor är andra exempel på åtgärder som vidtas för att stabilisera handlingarna. Några av ritningarna har tidigare fordrats upp på syrahaltig kartong. Dessa verkar nedbrytande på originalen och avlägsnas därför med skalpell.
Då det inte skulle vara lämpligt att binda in de färdigåtgärdade ritningarna i originalpärmarna igen (med risk för samma slitage som innan) beslöts det att istället lägga bladen i måttanpassade boxar av syrafri kartong. De förses även med syrafria omslag och arkivbeständigt mellanläggspapper. På kol- och blyertsteckningarnas ytor läggs ark av polyester för att motverka avsättning av det instabila mediet. Eftersom originalpärmarna kan ses som en del av Karlbergs ritningssamling kommer samtliga att bevaras i anslutning till den. I dagsläget har ungefär hälften av ritningarna åtgärdats.
Gerd Crona, Elisabet Netinder
Källor
- KrA, Krigsskolan, Stabsavdelningen, skolexpeditionen. Serie J1: ritningar, elevarbeten, officerskurserna
- Bo Lundström, Officeren som arkitekt och konstnär i det svenska 1800-talet, Uppsala 1999
