Processionen anfördes av härolden med sina speciella attribut: häroldsstaven och häroldskåpan, som var dekorerad med stora riksvapnet. Härolden var hovets heraldiker och talesman, som här hade till uppgift att ropa ut vilken procession det var som följde. Efter honom kom psalmsjungande djäknar, dvs. skolelever, och därefter prästmän. Härnäst följde pukbäraren, med två förstämda pukor på ryggen, och pukslagaren med pinnarna i handen. Efter dessa kom de tre trumpetarna, vilkas instrument var dekorerade med heraldiskt utsmyckade trumpetfanor.
Längre bak i processionen, men framför den burna likkistan, följde ytterligare härolder, adelsmän och hästar med avsuttna ryttare bärande standar med alla landskapens heraldiska vapen. Allra närmast framför kistan gick fem riksråd med begravningsregalierna: äpplet, spiran, svärdet, kronan och smörjelsekaret.
Källa: Originalteckningen, som är rullad i två delar, finns i Kart- och ritningssamlingen, med beteckningen utan känd proveniens nr 629. Teckningen är endast ca 17 cm hög. Den anses vara samtida och levererades till Riksarkivet 1689 av greve Erik Dahlberg.
Visa alla månadens dokument
