I militära sammanhang har de använts sedan antiken. Romarna utvecklade konsten att anordna tältläger. De slog upp tält av läder inom ett fyrkantigt område omgivet av vallar och gravar med väl skyddade portar. Under senmedeltiden hade det spritt sig till resten av Europa.

Under Trettioåriga kriget använde man i Sverige runda tält i olika former. Karl XI fastställde en modell av fyrkantiga tält som rymde sex man. Dessutom fanns det avlånga officerstält och små runda gevärstält.

 

Dessein av ett överofficerstält 1699 C. Stuart, Stockholm. Fastställt av Carolus (XII) Fortifikationen, Chefsexpeditionen J 32:1

Tälten transporterades på särskilda tältvagnar. När krigföringen blev rörligare blev den stora trossen ett problem. Det var svårt att få fram bl a tälten i tid. Under slutet av 1700-talet slutade man därför allmänt att använda tält i fält. De användes endast då krigföringen blev stillastående. 1806 fastställdes en ny modell av tält. De var koniska och rymde ända upp till 25 man. De var inte avsedda att tas med i fält utan användes vid de årliga övningarna varje sommar. På övningsplatserna slogs tältläger upp där varje kompani bildade en eller två sk tältgator. Bakom dem låg officerstälten och bakom dem i sin tur fanns trossen. Framför tältgatorna låg uppställningsplatsen. Tälten ersattes under 1800-talet av baracker och sedan kaserner.

 

Fyrkantigt soldattält 1766. Fortfikationen, Chefsexpeditionen J 32:7
Granrishyddor, 1800-tal. Tält och byggnader 20e-g
 

1864 infördes sk skyddstält att användas i fält, efter fransk förebild. Det var små tält som kunde delas upp i flera delar. Soldaterna bar varsin del samt tältstångdelar på packningen. De bestod i regel av fyra trekantiga delar som sattes ihop till en pyramid. Man gav också ut instruktioner för hur man bygger t ex granrishyddor.

1902 antogs en ränselmodell, kallad tältränsel. Soldatens persedlar virades in i tältdelen som fick utgöra ränsel. Den var dock opraktisk och användes inte någon längre period.

Under 1900-talet har tälten utvecklats när det gäller material och funktion. Fortfarande finns de stora tälten för många män kvar men vid sidan om dem finns mindre, lättare tält samt specialtält för t ex sanering och reparationer. Nya material har gjort att tälten blivit lättare och enklare att sätta upp. De moderna friluftstälten har i stor utsträckning utveckats ur militära förebilder.

 

 

G Nyblaeus och V L E Sparre, Scener ur indelta soldaters lif, Stockholm 1866

 

 

Visa alla månadens dokument