I början av 50-talet gjordes en omarbetning av planteringen till vad vi kan se idag. Då sattes de fristående träd, bl a körsbär och vildapel, och stora buskar, hagtorn, vildrosor mm, som finns kvar ännu. Även kantplanteringen av tidiga lökväxter kom till då.
Plan för planteringarna.
På ställen som utsattes för otillåten trafik planterades mycket tätt stora häckplantor av hagtorn. Soffor försökte man placera så att det obehindrat gick att se ut genom stora portvalvet i öster över Gärdet med borgen i bakgrunden och att från andra sittplatser glädja sig åt vattenkaskaden i Tessinparken i väster. Tanken var också att vatten för fåglarna skulle finnas i de befintliga fördjupningarna i berget. Allt för att skapa ”en vacker liten park, som var till glädje för krigsarkivet, de angränsande förvaltningarna och den närboende civila allmänheten, som här har en rofylld plats, där även småttingar kunde leka.”
Trädgården planerades av dåvarande krigsarkivarien Birger Steckzén, trädgårdarkitekten Helfrid Löfquist med hjälp av trädgårdsmästare Andersson. Trädgårdsmästarens skrubb i källaren fanns ännu kvar 2001, komplett med kylskåp och övrig inredning.
Källa:
Birger Steckzéns arkiv.
Visa alla månadens dokument
