Kriget mot Danmark 1808-1809
År 1809 var Sverige allierat med England och låg i krig med Danmark, Frankrike och Ryssland. Inledningsvis var Frankrike/Danmarks mål att invadera Skåne men eftersom den engelska flottan dominerade på haven försvårades vattentransporter, till och med mellan de danska öarna. Den engelska blockaden innebar också försörjningssvårigheter för Danmark. I kriget mellan Danmark och Sverige ägde samtliga större krigshandlingar, förutom ett sjöslag utanför Strömstad, rum i Norge. Kriget med Danmark hade börjat i mars år 1808 men sedan den 25 juli år 1809 rådde krigsstillestånd. Den 10 december 1809 slöts en fred utan landavträdelser.
Utländska stads- och fästningsplaner, prospect utaf Ärtholmen
Christiansö
Christiansö (Ärtholmen) är en liten ö i Östersjön belägen norr om Bornholm. En fästning anlades på ön 1684 och denna var i bruk till och med 1855. Under kriget 1808-1809 när engelsmännen lagt beslag på stora delar av den danska flottan och med sin flotta dominerade i Östersjön utgjorde Christiansö en bas för så kallat ”kaperi” det vill säga statligt sanktionerat sjöröveri riktat mot engelska handelsskepp. Efter ett engelskt angrepp mot Christiansö den 24 oktober 1808 minskade dock denna verksamhet.
Utländska stads- och fästningsplaner, Dessein af hambnen Christiansöö uppå Ärthålmarna vijd Bornholm
Desertering
Desertering var inte särskilt ovanligt vid denna tid, särskilt inte bland värvade trupper. Ofta tog desertörerna tjänst i fiendehären. Desertering straffades dock hårt – enligt 1798 års Krigsartiklar skulle en krigsman som överlöpte till fienden få sitt namn uppspikat på skampålen och hans egendom dras in till kronan. Åkte han fast skulle han avrättas genom hängning. Utländska överlöpare som kom till Sverige var enligt 1807 års strafflag tvungna att inom 12 dagar ta tjänst - annars kunde de dömas till att arbeta på arbetsinrättning.
Myteriet på Christiansö
Myteriet på den danska fästningen är inget som berättas om i Krigsarkivets handlingar. På en dansk hemsida beskrivs dock händelsen på följande sätt:
”Året därpå [1809] kallade man in 200, huvudsakligen tyska, soldater som skulle hjälpa till med att rusta upp befästningarna, som ju föregående år visat sig vara i uselt skick. Men några soldater försökte desertera och bestraffades /…/. I augusti startade soldaterna ett uppror, de bröt upp krut och brännvinsförråden. /…/ Till slut lyckades de tilltvinga sig två galeaser och ett antal mindre båtar och gav sig iväg. En eller möjligen två kaparekaptener fick besked om vad som hänt och lyckades ta galeaserna hem till Christiansö. Uppenbarligen hade myteristerna på något vis [lyckats] ta sig över till de mindre båtarna innan dess och flydde mot Skåne.”
Vad Krigsarkivets handlingar berättar
Enligt en rapport från landshövdingen och kommendanten i Karlshamn till stationsbefälhavaren i Karlskrona anlände till Karlshamn den 6 augusti 1809 två fartyg med cirka 200 danska desertörer från fästningen Christiansö. I rapporten sägs också att desertörerna med våld tilltvingat sig fartyg, gevär och ammunition från fästningen och att de ska ha förseglat flera av Christiansös kanoner innan de avseglade mot Sverige.
Från Karlshamn eskorterades desertörerna av en underofficer och 16 man ur Smålands dragonvargering till Kristianstads fästning och anlände dit på aftonen den 10 augusti. Innan dess hade fästningskommendanten vidtagit åtgärder för att förbereda deras ankomst, bland annat genom att ordna med desertörernas inkvartering. Fästningskommendanten var dock inte helt säker på hur desertörerna skulle behandlas, det vill säga om de skulle betraktas såsom krigsfångar eller inte och huruvida och i så fall hur mycket de skulle ha betalt. I vilket fall som helst beslutade kommendanten att desertörerna skulle stå under nödig bevakning i avvaktan av Kungl. Maj:ts order. Av koncepten från september månad framgår att Kungl. Maj:t givit order om att desertörerna i omgångar och med eskort skulle transporteras till Stockholm.
Kristianstads fästningsarkiv, brevkoncept 1804-1809
Den 11 augusti 1809 skickade generalbefälhavaren för Södra armén generalmajor Tawast en skrivelse till Kristianstads Fästningskommendant Björnmark i vilken han gav kommendanten i uppdrag att ta emot desertörerna, förhöra dem och tills vidare förvara dem. Förhöret ägde rum och protokollet skickades den tredje september till generalbefälhavare Tawast. Tyvärr har inte detta protokoll kunnat återfinnas bland Krigsarkivets handlingar.
Den 12 september kom så kungens order. Av den framgår att kungen i en tidigare order per den 22 augusti 1809 befallt att de danska desertörerna genast skulle insättas i de Tyska värvade regementena. Men ordern den 12 september innebar att endast de enligt uppgift först ankomna desertörerna som själva begärt att få ingå i svensk tjänst skulle omfattas av denna första order. De övriga skulle ingå i svensk tjänst om man kunde träffa en frivillig överenskommelse om detta.
Krigshandlingar 1808-1809 volym 21
Desertörernas motiv och fortsatta öde
I och med att förhörsprotokollet med de fanflyktiga danskarna inte har kunnat återfinnas så är det svårt att veta vad som motiverade myteriet och flykten till Sverige. Man kan endast spekulera i vad som fick nästan 200 man att lämna sina poster och desertera. En delförklaring kan vara att det deserterade manskapet var värvade tyskar som således inte torde ha haft några motiv, förutom ekonomiska, att strida för just Danmark. Eftersom den engelska flottan obestridligen dominerade på haven kan man tänka sig att situationen på en ö i Östersjön både försörjningsmässigt och även i mer icke-materiell bemärkelse var otillfredsställande. Och detta särskilt som besättningen inte längre i lika stor utsträckning som förut kunde ägna sig åt kaperi.
Den kungliga ordern som innebar att desertörerna själva fick välja om de skulle ingå i svensk tjänst eller inte gör det svårt att säga något generellt om desertörernas vidare öde.
Vill man fördjupa sig i detta ämne finns fler handlingar i arkivet efter Blekinge Länsstyrelses arkiv, Landskansliet hos Landsarkivet i Lund och i arkivet efter Bornholms Værn, Forsvarets Arkiver hos Rigsarkivet i København. I Kungl. Maj:ts kanslis arkiv som finns på Riksarkivet kan det finnas ytterligare skrivelser som behandlar de danska desertörerna.
Sarah Mared, Håkan Johansson
Källor:
Sundberg,Ulf, Svenska krig 1521-1814 (1998),
Kung Maj:ts Krigsarticlar för des krigsmagt til Land och Sjös 1798 (1811)
1807 år samling av då gällande författningar (1807)
Karlskrona station, Stationsbefälhavarens kansli
Kristianstads fästningsarkiv
Krigshandlingar 1808-1809
www.axelnelson.com/ertholm
www.christiansoe.dk
