Som mest fanns ett sextiotal militära musikkårer samtidigt i Sverige och totalt kanske ett drygt åttiotal. Uppgiften för militärmusiken var att ”reglera truppernas rörelse och förhöja deras elasticitet samt under hvila lifva och förnöja manskapet såväl som befälet, hvartill förr äfven kom värfvet att egga manskapets mod i striden” (Nordisk familjebok, 2:a uppl, 1911).
Utöver musik och signalgivning för rent militära ändamål spelades det i åtskilliga andra sammanhang – danstillställningar, utomhuskonserter m m. Detta var i en tid då radiomottagare eller grammofon inte var varje mans egendom, än mindre var etern nersolkad med Melodiradion eller Idol. Militärmusikkårerna stod därmed för en mycket stor del av musikutbudet.
Repertoaren för musikkårerna utgjordes huvudsakligen av underhållningsmusik: operafantasier, operettmusik, valser, karaktärsstycken samt en lämplig tillsats av dansmusik och tillfälligt populära melodier (schlagers). Även konsertouvertyrer, rapsodier, sviter och folkvisepotpurrier hade en given plats i programmen. Samt – förstås! – marscher.
Västerbottens regementes musikkår, Gruppfotosamlingen, Västerbottens regemente.
Krigsarkivet har efter de olika militärmusikkårernas upphörande ett omfattande bestånd av militära noter. En del av dessa har på senare tid uppmärksammats för konserter och skivinspelningar.
Under militärmusikens höjdpunkt komponerades och arrangerades en mycket stor del musik för just militärmusikkårer. En av dessa tonsättare var ”Sångarprinsen”, prins Gustaf (1827–1852), andre son till kung Oscar I och drottning Josefina. Han komponerade 1851 denna Marsch tillägnad chefen för Jönköpings regemente, vilket då var överste Enar Nordenfelt (1798–1868). I trion förekommer en text av en I.A. Rundstedt. Verket finns i en partiturbok från 1853 i notbiblioteket efter Jönköpings regemente.
Partitur ur Jönköpings regementes musikkårs arkiv, volym F1:3.
Men nog påminner texten ”Sjungom kamrater! i festlig rund; Prisom vår glada, vår lyckliga lott!” om en annan sång?
Jo, mycket riktigt – till trions melodi lät prins Gustaf lyrikern Herman Sätherberg (1812–1897) författa texten till vad som kom att bli Studentsången, uruppförd av manskören Allmänna Sången på vårkonserten i Uppsala den 18 mars 1852, och numera en sång som större delen av Sveriges befolkning känner igen.
Karin Åström Iko
