År 1712 hade det stora nordiska kriget pågått i tolv år. Det började bli tomt i statskassan och arbetet med byggandet av det nya kungliga slottet hade avstannat. Trots detta skissade Tessin på en storartad version för Stockholm. En slotts-omgivningsplan som var tänkt att i arkitekturen manifestera stormakten Sverige. Tessin presenterade sitt förslag via brev till Karl XII som befann sig i Bender. Han föreslog att området närmast slottet skulle omvandlas till en paradstad med raka gator och broar vilka skulle sammanbinda symmetriska torg. Nya palats skulle byggas för administration och byråkrati. Mittemot slottets nordfasad, placerade han en kunglig krönings- och begravningskyrka i romersk barockstil. Strax intill kyrkan skulle arsenalsbyggnaden uppföras.
Nicodemus Tessin d y:s verkstad: [Ritning till arsenalsbyggnad vid Stockholms ström. 1710-tal]
Laverad pennteckning. Stads- och fästningsplaner Stockholm 204e
Utgångspunkterna för Tessins arkitektoniska komposition var den kungliga trädgården och vattnet vid nuvarande Kungsträdgården. Trädgårdens omfattning bestämde arsenalens utsträckning. Byggnaden fick en huvudlänga som bildade fond längs trädgårdsbredden och som avslutades med två kvadratiska torn. Från tornen löpte två flyglar fram till vattenranden. De tre längorna omslöt en mot vattnet öppen plats. På terrassen placerades fyra ryttarstatyer av krigarkungarna Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Öppna arkader mellan längorna gjorde att statyerna framträdde från alla håll och ifrån slottet och på Stockholms ström skymtade stadslivet på andra sidan om trädgården. Från de kringliggande gatorna kunde fontäner, kanoner och strömmen ses genom arkaderna.
Nicodemus Tessin d y:s verkstad: [Trofétorn, 1710-tal]
Sektionsritning. Laverad pennteckning. Stads- och fästningsplaner Stockholm 204j
De båda övervåningarna bestod av ofantliga gallerier. Säteritaket hade en takvåning som i huvudfasadens mitt mynnade ut i en sal. Byggnadens hörntorn var markanta och avvek ifrån den övriga kompositionen. Tessin ritade de båda cylinderformade tornen som enorma hallar med en takhöjd på femtio meter. De olika våningarna förbands med smala, runda trappor, inlagda i hörnen. I varje hall fanns ett kolossalt monument format närmast som en obelisk som bar de främsta troféerna ur den svenska samlingen (se bild ovan). Inspirationen till monumenten fanns båda i antiken och barocken med förebilder i Paris och Rom. Den spiralformade uppbyggnaden i barock bröt av mot den övriga arkitekturen i fransk klassisk stil.
Varken arsenalen eller något annat i Tessins storslagna planer för Stockholm skulle komma att förverkligas. Planerna kan ses som en utopi i det samtida ekonomiska läget. Ritningarna över arsenalen tillhör så vitt vi vet de mest omsorgsfullt och detaljerade arkitekturritningar som Tessin och hans verkstad har efterlämnat.
Carina Gunnarsson
Källor och litteratur:
Sverige, Stads- och fästningsplaner, Stockholm, 204e och 204j.
Att illustrera stormakten, Karolinska förbundets årsbok 1999 (Lund 2001),
Ellenius, Allan, Miljö och mentalitet, Signums svenska kulturhistoria Stormaktstiden (Lund 2005),
Josephson, Ragnar, Tessins slottsomgivning (Originalutgåva Stockholm 1925, Faksimil Stockholm 2002).
