Som ett resultat av det Spanska tronföljdskriget – också kallat Spanska successionskriget - beslutades i fördraget i Rastatt den 7 mars 1714 att Belgien från att ha varit under spansk överhöghet, nu i stället skulle lyda under den österrikiska kronan.
På grund av det strategiska läget kom många krig att utspelas i det område som i dag är Belgien. Det är därför ingen tillfällighet att byggandet av fästningar, som denna i Condé, varit särskilt omfattande just där.
Utländska SFP, Belgien, Condé 2, ” Condate Vulgo Conde”, handritad, osignerad, odaterad.
Bakgrunden till kriget var att den spanske kungen i slutet av 1600-talet, Karl II, var sjuklig och barnlös. Det spekulerades därför i vem som skulle bli hans efterträdare. Ludvig XIV av Frankrike och Leopold I av Österrike-Ungern var båda gifta med varsin syster till Karl II och hade varsin kandidat. De gjorde dessutom flera överenskommelser i slutet av 1600-talet om hur de skulle kunna dela upp de spanska besittningarna för att inte ett av länderna skulle bli för starkt på den andres bekostnad. När Karl II dog år 1700 visade det sig dock att han i sitt testamente beslutat göra Ludvig XIVs sonson Filip till sin tronarvinge samt att det spanska riket skulle förbli odelat. De mycket nära banden mellan Frankrike och Spanien hotade nu den europeiska maktbalansen, vilket fick flera länder att agera. Vid sidan av Spanien och Österrike-Ungern, vars relationer bröts helt, radade flera länder upp sig. Av särskild betydelse var England, som allierat sig med Österrike-Ungern. År 1701 bröt spanska tronföljdskriget ut. Stridigheterna kom att föras både i Europa, på världshaven och i kolonierna och kriget har därmed ibland kommit att kallas det ”första världskriget”.
Spanska tronföljdskriget kom att utspela sig på den europeiska kontinenten, till sjöss och i kolonierna. Krigsplanen visar hur den belgiska staden Leuven attackerades år 1705.
Utländska krigsplaner, Spanska successionskriget, Band XII, 81 b, ”Plan et Attaque de la Ville de St Leeuw” (1705), handritad, F. W. B., 1736.
1713 inleddes fredsförhandlingar Utrecht och den 11 april kunde ett avtal skrivas. Det innebar att Filip fick behålla kungamakten i Spanien mot löfte att de franska och spanska tronerna aldrig skulle ärvas av en och samma person, samt att delar av de spanska besittningarna skulle delas upp bland segermakterna. Bland annat blev Gibraltar nu brittiskt och Neapel, Milano och Sicilien gick till Österrike-Ungern. Kungen i Österrike-Ungern var emellertid missnöjd med denna lösning och därför fortsatte striderna med Frankrike. Den 6 eller 7 mars 1714 (de historiska källorna är inte överens om den exakta dagen) gjordes ett tillägg till fredsöverenskommelsen i fördraget i Rastatt, där det alltså stipulerades att också Spanska Nederländerna - det vill säga dagens Belgien - skulle tillfalla Österrike-Ungern.
Österrikiska Nederländerna tre år efter det att området tagits över från Spanien.
Utländska topografiska kartor, Nederländerna, generalkartor 9, ”Die Königliche Niederland bestehende inn X Provincien”, Gabriel Bodenehr, ca 1717.
Övergången från spansk till österrikisk överhöghet var dock inte slutet på historien om områdets betydelse och andra länders strävan att lägga det under sig. År 1801 övertogs det av Frankrike, för att i Wienkongressen 1815 slås samman med sin nordliga granne, dagens Nederländerna. År 1830 bröt sig Belgien loss från denna statsbildning och förklarade sig självständigt.
Samtidigt med Spanska tronföljdskriget utspelades i norra Europa ännu ett stort och omfattande krig - det stora nordiska kriget (1700-1721). Den betydelse detta hade för Sverige har inneburit att Spanska tronföljdskriget här förblivit relativt okänt; i Sverige har det sistnämnda helt enkelt hamnat i skuggan.
Maria Gussarsson Wijk
Källor:
Utländska krigsplaner, Spanska successionskriget
Utländska stads- och fästningsplaner, Belgien, Condé
Utländska topografiska kartor, Nederländerna
