Källkunskap med Astrid Lindgren och Husförhöret

Inledning

För 100 år sedan trodde de flesta i Sverige på den kristne guden. Det var liksom svårt att välja något annat att tro på eftersom man inte fick höra så mycket om andra religioner eller sätt att tänka på i skolan.

Prästen var en viktig person i byn och alla visste vem han var. Och han visste det mesta om alla människorna i sin församling. Han hade olika böcker där han skrev ned allt vad som hände så att det inte skulle glömmas bort. Föddes det ett nytt barn skrev han in barnet i ”Födelseboken”. När någon gifte sig skrevs de in i ”Vigselboken”. När man dog skrevs man in i ”Dödboken”. Länge reste också prästen runt till gårdarna och hade husförhör varje år. Det innebar att han förhörde alla som bodde på gården i vad de kunde om Gud och Jesus i den bibliska historien. Med sig hade han en ”Husförhörslängd” eller en ”Församlingsbok” där alla gårdarna stod uppskrivna och människorna som bodde där. Efter besöket antecknade han hur mycket de kunde och om det hade hänt något särskilt under året som gått.

Läs kapitlet om Husförhör i Katthult av Astrid Lindgren

Husförhör i Katthult                                                                           

Husförhörslängder i arkiven

Berättelsen om Emil i Katthult är ju en saga. Astrid Lindgren har hittat på figurerna Emil och Ida och alla de äventyr de är med om. Men man kan tänka sig att det är hennes egna erfarenheter som ligger bakom alla äventyr och beskrivningar av byn Mariannelund och gården Katthult. Du ska nu få undersöka om du tror att det stämmer!

Astrid Lindgren växte upp i Småland utanför Vimmerby på gården Näs. På riktigt kom prästen till hennes gård och hade husförhör. Det prästen skrev ner finns fortfarande kvar och är bevarat på Landsarkivet i Vadstena. Detsamma gäller alla andra gårdar och byar runt om i landet. De finns också bevarade på de olika landsarkiven. Och tanken är att de ska kunna bevaras där i all evig framtid. I Sverige tycker vi det är så viktigt att alla människor ska ha tillgång till dem och mycket annan information om hur det var förr, att vi har en lag som säger att det här materialet måste sparas. Riksarkivet, med de olika landsarkiven, har i uppgift att ansvara för att alla människor har tillgång till de här ”kyrkoböckerna” och samtidigt se till att de bevaras och inte förstörs. Men det finns också många andra arkiv runt om i landet som har väldigt spännande material.  Om du vill kan du åka till ett arkiv och få hjälp med att titta på sådana här dokument. Det har alla människor i Sverige rätt till! En del finns också skannat, så du kan titta på det på en dator.

                                                                                 Astrid Lindgrens husförhör

                                                                                Klicka på bilden så blir den större!

Källkunskap

Nu ska du få titta på den församlingsbok (husförhörslängd) som prästen skrev det år när lilla Astrid precis har fötts, alltså 1907! Då heter hon inte Lindgren i efternamn, för det ändrade hon inte förrän hon gifte sig med Sture Lindgren och tog hans efternamn. Som barn heter Astrid Eriksson i efternamn, precis som sin pappa.

                                                                                                                                                     
Titta på husförhörslängden och se om du kan hitta följande uppgifter:
1. Vad hette mamman och pappan?
2. Var de gifta?
3. Vad heter gården de bor på?
4. Har de alltid bott där eller är de födda någon annanstans?                                                          
5. Hur gammal var de när de fick sitt första barn?
6. Hur många barn hade de?
7. Har de fått några vaccinationer?
8. Vad arbetade mamman och pappan med?
9. Vem i familjen var bäst på att läsa och förstå om den bibliska historien?
10. Var det någon som inte kunde någonting?
11. Bodde det fler på gården än Astrids familj? Vilka då?
12. Om man läser om Astrid och hennes uppväxt ser man att hon har tre syskon. Varför står inte hennes lillasyster Ingegerd med i husförhörslängden?

 

Skriv en egen faktatext

Skriv nu en egen faktatext utifrån den information du fått fram. Använd svaren på frågorna som stödord!

 

Källkritik

Berättelserna om Emil och Ida är som sagt en saga. Men om vi tittar källkritiskt på det sammanhang som sagorna utspelar sig i, hur blir det då? Stämmer det att Astrid Lindgren beskriver Sverige som det var för ungefär 100 år sedan?  Kan det ha varit ungefär som det är i berättelserna på riktigt? För att få reda på det kan det vara bra att tänka så här:

  • Om du tänker på vilken information du fick fram ur husförhörslängden där Astrids familj finns med: Vad finns det likheter och skillnader mellan hennes familj och Emil i Lönnebergas familj?
  • Tycker du man kan säga att Astrid Lindgren själv varit med om det hon skriver om? Motivera!
  • Finns det några skäl att misstänka att berättelserna om Emil och Ida vill skönmåla någon av figurerna eller svartmåla någon? Eller kanske någon plats eller situation?
  • Tycker du det känns trovärdigt att det var som Astrid Lindgren beskriver det på en gård för ca 100 år sedan?
  • Tror du att det samhälle sagorna om Emil berättar än sant för alla människor i Sverige för ca 100 år sedan?
  • Om du jämför vad du vet om hur det var när Astrid var liten och hur det är i dag – vad ser du för likheter och skillnader?

 

Ladda ner uppgiften som pdf här


Vill du ha tips på andra dokument och hur de relateras till något bekant för elever? Läs boken "Krumelurer i arkiven - en pedagogiskt resurs".  Författare Karin Sjöberg, utgiven av Skånes Arkivförbund.

 

Ansvarig för sidan/ kontakt
Sidan publicerad: 2013-06-27 | Sidan senast uppdaterad: 2015-03-02