Det har genom tiderna varit vanligt både i Sverige och utomlands att viktigare dokument, exempelvis grundlagar eller överenskommelser mellan främmande makter, utformats i en skönskriven version som getts en påkostad utformning. Avsikten har förstås varit att visa på dokumentets betydelse. Ingen sådan version är känd av 1766 års tryckfrihetsförordning. I Kungl. Maj:ts kanslis arkiv i Riksarkivet finns ett handskrivet exemplar av 1766 års tryckfrihetsförordning, men detta är så enkelt utformat att det saknar såväl kungens namnteckning (eller namnstämpel) som sigill. Dokumentet skulle kunna vara det som behandlades i rådkammaren den 2 december 1766, men vi har inga bevis för det. 

TF 1766 

Bakgrund

Under tiden 1719–1772 var Sveriges statsskick det jämte Storbritanniens kanske friaste i världen. I oktober 1766 antog riksdagen ett förslag till tryckfrihetsförordning, som den 2 december samma år beslutades av Kungl. Maj:t. Det bör påpekas att benämningen Kungl. Maj:t inte avser kungen personligen utan riksrådet, alltså den dåtida regeringen.

Tryckfrihetsförordningen – som med vår tids språkbruk inte var en förordning utan en lag – medgav inte bara en omfattande tryckfrihet, utan föreskrev också en i princip fri tillgång till myndigheternas arkiv. Offentlighetsprincipen och yttrandefriheten var alltså redan från början sammankopplade i svensk lagstiftning. 1766 års tryckfrihetsförordning skapade förutsättningar för den livaktiga politiska debatt, som blomstrade fram till Gustav III:s statskupp 1772.

Spåren i arkiven

Tryckfrihetsförordningen fastställdes alltså av Kungl. Maj:t den 2 december 1766. Av riksrådets protokoll, som finns i både koncept och renskrift, framgår att man denna dag i rådet behandlade riksdagens brev av den 15 oktober med förslag till ”Kongl. M:ts nådiga förordning angående en öppen lämnad skrif- och tryckfrihet” och censorsämbetets indragning. Av protokollet framgår vidare att Kungl. Maj:ts beslut, som var en formsak, blev att förslaget skulle verkställas och förordningen tryckas. Förordningens text återges dock inte i protokollet och den återfinns inte heller som bilaga till detta. Ett manuskript måste ha skickats iväg till tryckning, men denna expediering av beslutet tycks inte ha dokumenterats. Däremot har förstås ett antal exemplar av den tryckta tryckfrihetsförordningen bevarats.

Inte ett dokument utan flera

Det tycks alltså inte finnas något visst dokument som kan beskrivas som det unika originaldokumentet med 1766 års tryckfrihetsförordning, vare sig man avser det dokument som fastställdes vid beslutstillfället eller en senare utformad officiell praktversion. Däremot finns det en mängd dokument i Riksarkivet som belyser behandlingen av de olika förslagen till en tryckfrihetsförordning fram till Kungl. Maj:ts beslut.

Ansvarig för sidan/ kontakt
Björn Asker
Sidan publicerad: 2016-05-31 | Sidan senast uppdaterad: 2016-06-02