I våra arkiv finns uppgifter om vem som har fötts och dött, gift sig, flyttat eller deltagit i husförhör. Vi har privata arkiv med dagböcker och brev, liksom officiella källor från civila och militära arkiv över hela landet. Det mest primära materialet för släktforskning når du även på Internet via Riksarkivets Digitala forskarsal. Det fordras abonnemang för att använda den Digitala forskarsalen. Se länk nedan för att läsa mer om vad som finns tillgängligt via nätet.

Allt det som inte är mikrofilmat eller digitaliserat, kan du själv beställa fram och läsa i original i våra forskarsalar.

För nybörjare

Här nedan får du de mest grundläggande upplysningarna om hur du släktforskar. Vill du veta mera så finns genomarbetad information på Internet - se till exempel Nättidningen Rötter eller Nybörjarhäfte i släktforskning, via nedanstående länkar. Det går också att läsa sig till grundläggande kunskap i någon av alla handböcker i släkt- eller hembygdsforskning på marknaden, som: Hembygdsforska steg för steg, Släktforska steg för steg, Emigrantforska steg för steg eller Släktforskning - vägen till din egen historia. Du är naturligtvis också välkommen att ställa frågor till personalen hos oss.

Den svenska folkbokföringen

Svenska kyrkans präster hade från 1600-talet skyldighet att föra anteckningar om invånarna i sin socken eller församling och dessa folkbokföringshandlingar kom att bli en viktig del av församlingens arkiv. Ett kyrkoarkivs mest användbara handlingar då man släktforskar finns inom serierna A-F samt bilagorna i serie H.

Lönneberga kyrkoarkiv 1597-1999
  A I a Husförhörslängder,
  A II a Församlingsböcker
  H I Bilagor till husförhörslängderna och församlingsböckerna
  B I Inflyttningslängder
  B II Utflyttningslängder
  H II Bilagor till flyttningslängderna
  C I Födelse- och dopböcker   H III Bilagor till födelse- och dopböckerna
  E I Lysnings-- och vigselböcker   H VI Bilagor till lysnings- och vigselböckerna
  F Död- och begravningsböcker   H VI Bilagor till död- och begravningsböckerna


Husförhörslängder, eller senare Församlingsböcker (A-serien), kan ses som folkbokföringens huvudbok. Varje längd omfattar ett antal år. Prästen förde in alla bostadsadresser (byar, torp, bruk, herrgårdar etc på landet, stadsgårdar m.m. i staden) i sin församling i längden. När den var ny skrevs alla människor som bodde där över från föregående längd. Därefter antecknades alla förändringar inom hushållen, som inflyttade personer, födda barn, vigslar och dödsfall. I Flyttningslängderna (B), Födelse- och doplängderna (C), Lysnings- och vigsellängderna (E) och Död- och begravningslängderna (F) skrev prästen upp dessa uppgifter  kronologiskt och därifrån hämtades uppgifter till husförhörslängden.

Landsarkiven förvarar kyrkoarkiven i original från respektive församling (liksom övriga kyrkoarkivhandlingar) för sitt respektive distrikt. Originalböckerna  har filmats och överförts till mikrokort som löpande skannas. Som regel använder du därför inga originalböcker, utan läser mikrokorten i forskarsalens läsapparater eller med hjälp av en publik dator. Genom att abonnera på Digitala forskarsalen hos SVAR, när man de här arkivhandlingarna över
Internet, se länk nedan.

För att hitta en persons föräldrar

Det är viktigt att man vet vilken församling man ska leta i. Det räcker alltså inte med att veta att någon t.ex. var född "strax utanför Kungälv". För att ta reda på var och när någon föddes kan man t.ex. ta hjälp av databasen Sveriges dödbok vars nuvarande version (5) innehåller uppgifter om nästan 8 miljoner personer för åren 1901–2009. Ett annat hjälpmedel är Folkräkningarna/Sveriges befolkning (finns för ett flertal år). Dessa produkter och fler hjälpmedel finns i vår webbutik. Tänk på att personsekretessen gör att man för information som är 70 år eller yngre kan vara tvungen att gå via personalen på arkivinstitutionen.

Vet man att någon föddes den 22 juni 1907 i Hortlax församling, slår man upp födelse- och doplängden där. Hittar man rätt barn, står uppgifter om föräldrarnas namn, yrke och under vilken adress de står skrivna. Genom att gå till denna adress i husförhörslängden, får man fram uppgifter om hela familjen/hushållet, inklusive föräldrarnas födelseförsamling och -datum.  Visar det sig att mamman var född i Haparanda församling den 6 september 1881, är det där man får söka hennes föräldrar.

Att växla mellan husförhörslängder och födelseböcker

Det här beskrivna sättet är en enkel metod för att följa släkten. Ofta är det också nödvändigt att använda andra handlingar, som t.ex. flyttningslängder, vigselböcker och dödböcker för att kartlägga grundläggande information om släkten. Till alla folkbokföringsserier hör också bilagor i kyrkoarkivets serie H, se exemplet ovan.

De levande arkiven

Glöm inte de levande arkiven. Börja med att fråga dina äldre anhöriga om de har något intressant att berätta. Det som de vet kommer annars att försvinna när berörda personer avlider. Det kan gälla namn på människor som finns på bild i det gamla familjealbumet, eller att mormor har ett gammalt brev eller vykort som t.ex. någon släkting i Amerika sänt hem för kanske hundra år sedan. Dessutom får du i regel små berättelser och historier, som man annars bara kan gissa sig till mellan raderna i kyrkböckerna. Sök efter brev, dagböcker, almanackor och tidningsurklipp.

Dokumentation och hjälpmedel

När du skall börja med din forskning är det bra att vara noggrann, och föra ordentliga noteringar. Anteckna allt som står om släktingarna och var du hittat uppgifter. Då behöver du inte leta så mycket nästa gång.

Innan du börjar kan det vara bra att förbereda dig för hur du ska dokumentera uppgifterna du samlar in. Det finns program som man kan installera på sin dator och fylla med information som text, bilder och film- och ljudklipp. Man kan lagra sina uppgifter lokalt i den egna datorn, ta säkerhetskopior, skapa olika släktträd och exportera uppgifter m.m. Exempel på program är Holger, Anarkiv och MinSläkt.

Man kan även dokumentera sina uppgifter på olika pappersformulär. På vår hemsida kan du ladda ner pappersformulär, ansedel och antavla kostnadsfritt via webbutiken. Oavsett vilket sätt eller hjälpmedel du väljer så är det viktigt att vara noggrann från början och dokumentera uppgifterna du samlar in.

Handstilar och stavning har ändrats en hel del under den tid man fört kyrkböcker. Man får också komma ihåg att prästerna var skilda individer med olika personliga handstilar. Då som nu skrev en del mycket väl, medan andra skrev sämre. Det finns hjälpmedel i vår webbutik för dig som vill utveckla din färdighet i att läsa de gamla handstilarna. I vår webbutik finns en hel del hjälpmedel som du kan ha användning av när du börjar med din forskning, se länk nedan.

Namnformer

Idag följer ofta samma efternamn från generation till generation, men detta är en 1900-talsföreteelse. Det vanliga var att faderns förnamn bildade barnens efternamn t.ex. om fadern hette Anders i förnamn fick sönerna heta Andersson och döttrarna Andersdotter. Kvinnorna bar även detta efternamn sedan de blivit gifta. Detta kallas patronymikon.

Inom vissa grupper och samhällsklasser började man tidigt med släktnamn. Det gäller i första hand adeln och prästerskapet, men även borgare i städerna, bruksfolket och militärer. I början kunde man ha både ett son- och ett släktnamn t.ex. Anders Persson Sundberg, vilket underlättar när man söker efter föräldrarna i kyrkböckerna. Släktnamn kunde ofta vara en omvandling av namnet på den by eller församling man levde i, t.ex. namnet Molund efter byn Mo, eller Ekstedt efter Ekeberga socken. Ibland tog man namnet efter någon naturföreteelse, t.ex. om man bodde vid en sjö kunde namnet bli Sjödal.

Förnamnen varierar också. Många namn som den oinvigde tycker verkar vara skilda namn, kan i själva verket vara samma. Om en person döptes till Johannes, kan han gifta sig som Jan och avlida som Johan eftersom det är olika former av samma namn. Det var prästen som antecknade i folkbokföringen och därför den som bestämde stavning och namnform.

Exempel på namnformer

Förnamn Alternativ
Anna Annica, Annika
Appolonia Abluna
Brita Britta
Carl Karl
Carolina Karlolina
Catarina Cajsa, Carin, Catharina, Catrina, Kajsa, Karin Katarina, Katrina
Charlotta Lotta, Lotten
Christian Kristian
Christina Cherstin, Kerstin, Kristin, Kristina, Stina
Christoffer Christopher, Kristofer
Elisabet Lisa, Lisbeta, Lisbeth, Ella
Eleonora Ella, Ellen, Nora
Erik Eric
Grels Greger
Greta (Se Margareta)
Gullik Gulle, Gullic
Göran Jöran, Jörgen, Örjan
Hans (Se Johan)
Helena Lena
Henrik Hendric. Henric, Hindric
Johan Jan, Johannes, Hans
Jonas Jon
Jöns Jens (Jöns = sidform av Johannes)
Kajsa (Se Catarina)
Karna Karin (Se Catarina)
Kerstin (Se Christina)
Magdalena Lena, Maglena
Magnus Måns
Margareta Greta, Mareta, Margit, Margta, Marta, Mereta, Märeta, Märta
Maria Maja
Martin Mårten
Mattias Mathias, Mats, Matts
Mikael Michael, Michel, Mikel
Per Peder, Pehr, Petrus, Peter, Petter, Pär
Pernilla Nilla
Pål Paul, Paulus
Sigrid Segri, Segrin
Sigvard Seger
Stina (Se Christina)

 

Hur går jag vidare?

Efter den mest grundläggande kartläggningen av släkten, med hjälp av kyrkoarkiv, tar den egentliga släktforskningen sin början. Vägen ligger nu öppen för all den information som finns i våra arkiv.

Mer om släktforskning och olika arkiv

Mer om släktforskning

Vill du veta mera så finns genomarbetad information på Internet - se till exempel Nättidningen Rötter eller Nybörjarhäfte i släktforskning, via nedanstående länkar. Det går också att läsa sig till grundläggande kunskap i någon av alla handböcker i släkt- eller hembygdsforskning på marknaden, som: Hembygdsforska steg för steg, Släktforska steg för steg, Emigrantforska steg för steg eller Släktforskning - vägen till din egen historia. Du är naturligtvis också välkommen att ställa frågor till personalen på Riksarkivet.

Ansvarig för sidan/ kontakt
Karin Borgkvist Ljung
Sidan publicerad: 2013-03-11 | Sidan senast uppdaterad: 2014-06-13