Många kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Den kvinnliga rösträtten röstades fram 1919, tyst och utan debatt, då hade utredningen från 1907 tagit tolv år då den äntligen godkändes. På hösten hölls nyval som ledde till att liberaler och socialdemokrater fick majoritet i första kammaren 1920. Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls först 1921. Nu syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen. Det var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

 

Dokument från De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Föreningens första protokoll från 1903 undertecknat av Anna Lindhagen och justerat av Emilia Bromé, ordförande, Frigga Carlberg och Gertrud Adelborg. Klicka på bilderna för att se dem i större format.

 

Föreningar som arbetade för den politiska rösträtten:

LKPR Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt – riksorganisation för rösträttsrörelsen som verkade från 1902 – 1921. Den bildades med stöd från både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor. Lydia Wahlström (höger), Signe Bergman (liberal), Anna Whitlock och Ann-Margret Holmgren, båda liberala. 17 000 medlemmar som mest
Föreningens tidning ”Rösträtt för kvinnor” började ges ut 1912.
Frisinnade kvinnor
Sveriges Allmänna Rösträttsförbund
Rösträttsföreningar bildades i hela landet.

Källor och litteratur kvinnlig rösträtt

Arkiv i Riksarkivet:

De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv – Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt LKPR
Lydia Wahlströms arkiv
Signe Bergmans arkiv

Litteratur:

Riksdagstryck med Första och Andra Kammarens protokoll, propositioner och diskussioner, 1912.
Erik Lindorm: Gustaf V och hans tid, 1907 – 1918, s. 211
Kvinnors kamp för rösträtt- Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek
Ulrika Knutsson: Kvinnor på gränsen till genombrott, 2004
S.Björklund: Anna Whitlock: en svensk märkeskvinna, 1931
Kristina Lundgren: Allt för mycket kvinna. En biografi om Else Kleen, 2010
Presshistorisk årsbok 2004 , Rösträtten och pressen, Martina Hofmann von Baltenau, Monika Israelsson och Moa Kärnstrand
Presshistorisk årsbok 2006, Else Kleen – rösträttsrörelsens pressdrabant, Kristina Lundgren
Barbro Hedvall: Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, 2011
Gunnela Björk: Att förhandla sitt medborgarskap – kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900 – 1950, 1999
Josefin Rönnbäck: Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902 – 1921, 2004.

Göteborgs universitetsbibliotek ”Kvinnors kamp för rösträtt”, http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/
Här finns historien bakom den kvinnliga rösträtten i Sverige, Fredrik T. Borgs motion om likställd rösträtt från 1884 samt rösträttslitteratur och mycket annat som rör den kvinnliga rösträtten.

Tidskrifter som finns på www.ub.gu.se/kvinn/digtid/04/ 

  • Tidevarvet
  • Rösträtt för kvinnor
  • Dagny
  • Idun
  • Hertha
  • Framåt
Ansvarig för sidan/ kontakt
Karin Borgkvist Ljung
Sidan publicerad: 2013-06-28 | Sidan senast uppdaterad: 2014-05-14
  Bookmark and Share