Många kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Den kvinnliga rösträtten röstades fram 1919, tyst och utan debatt, då hade utredningen från 1907 tagit tolv år då den äntligen godkändes. På hösten hölls nyval som ledde till att liberaler och socialdemokrater fick majoritet i första kammaren 1920. Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls först 1921. Nu syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen. Det var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

 

Dokument från De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Föreningens första protokoll från 1903 undertecknat av Anna Lindhagen och justerat av Emilia Bromé, ordförande, Frigga Carlberg och Gertrud Adelborg. Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Föreningar som arbetade för den politiska rösträtten

  • LKPR Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt – riksorganisation för rösträttsrörelsen som verkade från 1902 – 1921. Den bildades med stöd från både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor. Lydia Wahlström (höger), Signe Bergman (liberal), Anna Whitlock och Ann-Margret Holmgren, båda liberala. 17 000 medlemmar som mest. Föreningens tidning ”Rösträtt för kvinnor” började ges ut 1912.
  • Frisinnade kvinnor
  • Sveriges Allmänna Rösträttsförbund
  • Rösträttsföreningar bildades i hela landet.

Källor och litteratur kvinnlig rösträtt

Arkiv i Riksarkivet

  • De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv – Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt LKPR
  • Lydia Wahlströms arkiv
  • Signe Bergmans arkiv

Litteratur

  • Riksdagstryck med Första och Andra Kammarens protokoll, propositioner och diskussioner, 1912.
  • Erik Lindorm: Gustaf V och hans tid, 1907 – 1918, s. 211
  • Kvinnors kamp för rösträtt- Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek
  • Ulrika Knutsson: Kvinnor på gränsen till genombrott, 2004
  • S.Björklund: Anna Whitlock: en svensk märkeskvinna, 1931
  • Kristina Lundgren: Allt för mycket kvinna. En biografi om Else Kleen, 2010
  • Presshistorisk årsbok 2004 , Rösträtten och pressen, Martina Hofmann von Baltenau, Monika Israelsson och Moa Kärnstrand
  • Presshistorisk årsbok 2006, Else Kleen – rösträttsrörelsens pressdrabant, Kristina Lundgren
  • Barbro Hedvall: Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, 2011
  • Gunnela Björk: Att förhandla sitt medborgarskap – kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900 – 1950, 1999
  • Josefin Rönnbäck: Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902 – 1921, 2004.
Göteborgs universitetsbibliotek ”Kvinnors kamp för rösträtt”

Här finns historien bakom den kvinnliga rösträtten i Sverige, Fredrik T. Borgs motion om likställd rösträtt från 1884 samt rösträttslitteratur och mycket annat som rör den kvinnliga rösträtten.

Kvinnors kamp för rösträtt - Göteborgs universitetsbibliotek

Digitaliserade tidskrifter
  • Tidevarvet
  • Rösträtt för kvinnor
  • Dagny
  • Idun
  • Hertha
  • Framåt

Digitaliserade tidskrifter - Göteborgs universitetsbibliotek

Ansvarig för sidan/ kontakt
Karin Borgkvist Ljung
Sidan publicerad: 2013-06-28 | Sidan senast uppdaterad: 2016-05-16