Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vi omvandlar en unik svensk arkivskatt till strukturerad och maskinläsbar data för forskning. Genom en storsatsning på digitalisering och artificiell intelligens utvecklar vi Nationell arkivdatabas (NAD) till en nationell dataplattform. Arbetet med att bygga upp infrastrukturen pågår 2026–2030 med finansiering från Vetenskapsrådet och Riksarkivet.
Inom infrastrukturen samverkar forskare, data scientists, forskningsingenjörer, språkexperter och arkivarier kring maskininlärning och utveckling av öppna AI-modeller anpassade för källmaterialets särart. Till exempel tränas basmodellen Swedish Lion för att göra handskrivna arkivhandlingar sökbara direkt på ordnivå. Detta skapar helt nya förutsättningar och möjligheter för forskarsamhället att genomföra storskaliga text- och dataanalyser.
För NAD byggs en teknisk infrastruktur med mjukvara och ett lokalt GPU-kluster för automatiserade arbetsflöden och maskininlärning. Satsningen omfattar även riktade digitaliseringsinsatser för att tillgängliggöra arkiv av central betydelse för forskningen.
Som ingång till infrastrukturen etableras en dataplattform som samlar AI-modeller, öppen källkod, träningsdata och kurerade dataset baserade på Riksarkivets samlingar – fritt tillgängliga för forskning och för träning av svenska språkmodeller.
Arbetet sker i nära samverkan med forskningsaktörer och minnesinstitutioner, och möjliggör också deltagande från allmänheten genom satsningar på medborgarforskning med fokus på transkribering och granskning av handskrivna dokument.
Att utveckla NAD som forskningsinfrastruktur är ett arbete med många olika delar. Här kan du ta del av information om de tekniker och metoder som vi använder, hur dataplattformen kommer att utvecklas de närmaste åren och vad som redan nu är möjligt att göra.

Riksarkivet förvarar över 750 000 hyllmeter analogt arkivmaterial från medeltiden till nutid. Därutöver finns hos oss miljontals kartor och ritningar. En stor del av detta material utgörs av handskrivna dokument.

I den nya infrastrukturen för forskning utvärderas modeller för handskriftstolkning (HTR) med metoder som kombinerar maskininlärning med okulära och språkvetenskapliga metoder.

Nationell arkivdatabas (NAD) har länge fungerat som ett register och en sökingång till information om arkiv, serier och volymer samt som bildvisare för skannade dokument. Med den pågående infrastruktursatsningen tar

Forskningsinfrastrukturen Nationell arkivdatabas stödjer forskning som använder arkivmaterial eller de metoder och tekniker vi utvecklar. Våra modeller och dataset är öppna för alla, medan fördjupat metodstöd, samverkansprojekt och workshops riktar sig till forskare vid lärosäten, forskningsinstitut eller motsvarande.

Forskningsinfrastrukturen Nationell arkivdatabas (NAD) drivs av Riksarkivet med finansiering från Vetenskapsrådet och Riksarkivet under perioden 2026–2030. Verksamheten leds av Riksarkivet och följs upp av en extern styrgrupp.